Ekonomi och effektivitet är ledorden när kommuner i Uppsala län tar ställning till om it-verksamheter ska drivas i egen regi eller med hjälp av kontrakterade företag, ”outsourcing”. Men enligt Tierps och Älvkarlebys it-chef Lars-Erik Andersson är det snarare ”samsourcing” som kommunerna blir alltmer engagerade i.
– Vårt nya bibliotekssystem är exempel på båda formerna. Älvkarleby, Tierp, Östhammar och Heby kommuner inför samma system samtidigt, och delar på kostnaderna. Men systemet ligger på en extern server och ett företag ansvarar för såväl installation som drift och underhåll. Tierps kostnader sänks med 62 procent genom samarbetet, säger Lars-Erik Andersson.
I Tierp, med långt och stabilt S-styre har frågan om utkontraktering av it-verksamheten utretts två gånger, och nu ligger ett nytt utredningsuppdrag på Lars-Erik Andersson:
– Den nya utredningen gäller vilka möjligheter det finns att på olika sätt samverka och samordna it med andra kommuner. Samverkan är ett sätt att minska kostnader, men också att få en effektivare verksamhet och möjlighet att dela erfarenheter och personalkompetens som är eftertraktad och inte helt lättrekryterad, säger Lars-Erik Andersson.
Frågan om utkontraktering av kommunala verksamheter drivs annars inte minst i alliansstyrda kommuner. I Heby och Knivsta är nästan all it-verksamhet utkontrakterad. It-chefen i Knivsta, Anders Fredriksson, var med när Knivsta bildade egen kommun 2003, och då lades också it-hanteringen ut på ett externt företag:
– Knivsta är en liten kommun och drift, underhåll och säkerhet sköts bättre av leverantören med stor datorhall med servrar i Sköndal och 400 anställda än vad en liten it-enhet i Knivsta kommun skulle klara. När jag blev it-chef i Heby kommun 2007 var processen till utkontraktering redan i gång, av samma anledning som i Knivsta. En liten kommuns egna it-enhet blir sårbar, säger Anders Fredriksson.
Nu har Knivsta och Heby var sin it-samordnare anställd, med Anders Fredriksson som chef över dem. De fungerar som beställarorganisation.
Erfarenheterna av utkontraktering av it-tjänster är olika. Kommuner som tidigare haft mycket av verksamheten utkontrakterad, har valt att ta tillbaka den. Enköpings kommun är ett exempel på det.
– Det vi tog tillbaka var drift och helpdeskfunktionerna. Vi vill formera den egna verksamheten för att sedan kunna bestämma vad som kan läggas ut på entreprenad, säger Simon Lindgren, it-chef i Enköping.
Kostnaderna för it har inte minskat i Enköping medåtertagandet. Nyanställning av personal vid it-enheten måste göras för att klara uppgifterna. Men nu samlas driften av system för skolor, gymnasium och administration till en central server, och centraliseringen kommer att effektivisera verksamheten.
– Vi har inte några planer på direkt samverkan med andra kommuner om it-funktioner nu, men det kan komma i framtiden. Däremot har it-cheferna i länets kommuner regelbundna kontakter där vi delar med oss av erfarenheter och utvecklingsmöjligheter, säger Simon Lindgren.
I Håbo kommun fördes under förra mandatperioden diskussioner om utkontraktering av it-verksamhet, men de har avstannat säger it-chefen Lars Sallanto.
I Uppsala kommun är Anders Dahlström it-chef. Ett antal funktioner inom it är utkontrakterade, exempelvis personalsystemet.
– Vad som ska flyttas ut från avdelningen och läggas över på företag är ytterst ett politiskt beslut. Vi har ett uppdrag att utreda vad som kan konkurrensutsättas inom it-verksamheten. Det jag som it-chef har en bestämd uppfattning om är att beställarkompetensen inte kan utkontrakteras, säger Anders Dahlström.
Det är en åsikt Anders Dahlström delar med övriga it-chefer i länets kommuner. Beställare med gedigna kunskaper måste finnas kvar inom den egna organisationen.