Förr gick ofta tamboskap och betade i skogen och det hade stor påverkan på allt som växte. I Uppland hör kalkbarrskogarna, som växer på kalkrik mark, till de skogar som påverkats mest av bete. Länsstyrelsen har fått pengar från Naturvårdsverkets miljömålsråd för att undersöka områdets historia och även titta mer på vilka kärlväxter som finns här.
– Det är viktigt att inte bara stirra sig blind på svamparna utan se på skogen i ett helhetsperspektiv. Vi intervjuar människor som brukat den här skogen för att få veta hur de faktiskt har gjort. Det är ju deras förtjänst att skogen har så höga naturvärden i dag, säger Maria Forslund på länsstyrelsen.
För att skaffa sig en bättre bild över hur utvecklingen i skogen ser ut har man lagt in både en karta från sekelskitet och en modern karta i GPS:en. Men det finns många tecken i naturen som avslöjar hur landskapet sett ut tidigare. Grova enar och hassel tyder till exempel på tidigare bete, eller i alla fall att skogen varit mer öppen. Resultatet från de inventeringar som gjorts hoppas man ska kunna användas i hela landet och man har sökt pengar för att fortsätta nästa år. Projektet sker i samarbete med Riksantikvarieämbetet och Centrum för biologisk mångfald.
Vad tror du behövs för att värdena i den här skogen ska finnas kvar även i framtiden?
– Luckorna som finns i skogen är viktiga. Förr röjde man undan några träd då och då för att det skulle växa upp mer gräs till djuren. Sådana luckor kan man behöva skapa, säger Maria Forslund.
I skogen finns gott om spår som avslöjar tidigare verksamheter. I en tjärgrop, troligen från vikingatiden, eldade man kodrik ved och marken runt omkring är finns extra mycket organiskt material med kol och halvt nedbrutna växtdelar.
– Vissa svampar är knutna just till den här marken, säger Lars-Thure Nordin på länsstyrelsen.
Med hjälp av historien och kunskapen från projektet hoppas man kunna förstå för vad som krävs för att de höga naturvärdena ska få finnas kvar i många hundra år till.