Här lastas grus för transport till öarna Stenarna. Grusen ska möjliggöra att skräntärnan ska kunna häcka på öarna.
Platsen är fiskeläget Fågelsundet som ligger längst upp i Tierps kommun vid Bottenhavet. Strax utanför fiskeläget – en flygresa på några minuter enkel resa med helikopter – ligger naturreservatet Björns skärgård och häckningsöarna Stenarna.
Stenarna är hemvisten för skräntärnan. Till de båda öarna anländer årligen cirka 200 skräntärnepar för att häcka, vilket gör dem till de största hemvisten för fågeln i Sverige.
Naturreservatet är den nordligaste utposten i Uppsala län och Björns fyr har varit ett riktmärke för båtar sedan 1859. Men redan på 1700-talet fanns det sjömärken på ön. I dag förvaltas området av Upplandsstiftelsen.
Den morgon som UNT:s utsända är på plats vid Fågelsundet är aktiviteten stor på den parkering som ska utgöra basen under arbetet med att transportera ut 160 ton grus till öarna.
– Det här arbetet ska trygga att öarna även utgör en framtida häckningsplats för skräntärnan, förklarar Nic Kruys, naturvårdschef på Upplandsstiftelsen.
Samtidigt som han berättar om projektet hörs ljudet från helikoptern som är på väg att landa på parkeringen.
Det är piloten Alexander Zitouni som ska sköta flygningarna medan kollegan Johanna Isaksson ansvarar för markarbetet och ser till att den gunga som fylls upp med grus för transport till öarna är ordentligt fastsatt under helikoptern.
Det är på öarna Stenarna som räddningsarbetet pågår för att rädda den utsatta skräntärnan.
Vid varje flygning tar helikoptern med sig cirka ett ton grus. Totalt kommer det att bli runt 200 flygningar ut till öarna innan arbetet är klart.
Snart sitter personal från Upplandsstiftelsen och BirdLife Sweden (som arbetar med bland annat fågelskydd och fågelforskning) i helikoptern på väg ut till öarna för det praktiska arbetet. Där ska de dirigera helikoptern och ta emot det grus som tippas av och sedan sprida ut det för att skapa ytterligare häckningsytor för skräntärnorna.
Arbetet måste genomföras den här tiden på året då skräntärnan, som är en migrationsfågel, inte är på plats i norra Uppland.
– Det här är inte direkt en vanlig dag på jobbet, men det ska bli kul och spännande, konstaterar Emelie Runfeldt som i vanliga fall arbetar med friluftslivfrågor på Upplandsstiftelsen.
Alexander Zitouni berättar att man regelbundet genomför flygningar över vatten.
– Materialmässigt är det inga problem. Det är enklare att flyga ut med grus över havet än med byggmaterial. Däremot är väder och vind en utmaning liksom att öarna inte är så stora och att det finns människor på marken. Det kräver försiktighet, säger han.
I Bottenhavet och Östersjön (Sverige, Finland, Baltikum och Ryssland) finns i dag cirka 1 700 skränetärnepar. I Europa finns även ytterligare två populationer i Kaspiska havet och Svarta havet.
Här jobbar Ulrik Lötberg, Johan Lindell och Kajsa Björkén (båda från Upplandsstiftelsen) med arbetet på Stenarna. Arbetet måste göras när migrantfågeln skräntränan inte är på plats.
Enligt BirdLife Swedens bedömningar har den svenska skräntärnepopulationen sedan 1970-talet minskat från 1 000 par till 500 par. Den populationen i landet finns i Björns skärgård.
– Det här är en av flera viktiga insatser som vi genomför för att säkerställa att vi har ett levande och bra ekosystem i Bottenhavet och Östersjön, förklarar Nic Kruys.
Arbetet med att skapa ytterligare häckningsplatser finansieras med statliga naturvårdsmedel som ska användas till olika insatser för att trygga framtiden för utsatta arter. Insatsen vid häckningsöarna Stenarna är beräknad till cirka 400 000 kronor.