Premiär för visningar i vallonsmedjan

Nu startar visningarna av den välbevarade vallonsmedjan i Österbybruk.

Råjärn. Här visar Vallonbruksguiden Torkel Gille de s k gösar av tackjärn som ska in i Vallonsmedjan.

Råjärn. Här visar Vallonbruksguiden Torkel Gille de s k gösar av tackjärn som ska in i Vallonsmedjan.

Foto: Sanna Wikström

Tierp2017-06-25 18:08

En handfull besökare tittade in i smedjan på söndagsförmiddagen och fick höra vallonbruksguiden Torkel Gille, född på bruket och guide här sen fem år, berätta om smedjans världsberömda framställning av smidbart stångjärn ur tackjärn och stora betydelse för framtidens järnhantering.

– Och stångjärnet sålde man till Gud, kyrkan och Djävulen, bara de betalade bra, ler Torkel Gille. Men mest skeppades det till England, hela Sheffield är byggt på Dannemoramalm! Sen utvecklade man brännstål som man tillverkade till exempel rakknivar av, det materialet hade högre värde än guld på den tiden.

Smedjan har anor från 1500-talets tysksmide, Gustav Vasa anlade järnbruket som specialiserade sig på krigsmateriel. På 1600-talet byggdes smedjan om till vallonsmedja och den ligger precis intill Herrgårdsdammen. Just vattnet, skogen och malmen från Dannemora var förutsättningarna för vallonen och industrimannen Louis de Geer att snabbt starta en lukrativ verksamhet här. I mitten av 1600-talet ägde de Geer Österby, Gimo och Lövsta och snart fanns 28 vallonbruk i Uppland.

– Men vallonsmedjan i Österbybruk är världens enda kända helt komplett bevarade vallonsmedja, berättar Torkel Gille.

För att ta fram ett ton stångjärn krävdes fyra ton träd. Skogen gick åt och till slut måste arbetskraften hämtas från Vallonien, de Geers hemland. Smidesteknikerna runt Liège i Vallonien i Belgien hade från 1500-talet utvecklats till den europeiska järnhanteringens huvudort. Vallonernas rykte nådde också Sverige. De som kom hit skrev kontrakt på ett år, några återvände medan de flesta blev kvar.

– Även om religionsmotsättningar rådde, vallonerna var calvinister och Nederländerna katolskt, så var nog arbetslösheten det främsta skälet att de kom hit och att de var skickliga arbetare. De slet från sex på söndagsmorgonen till mitt på dan på lördagen, dygnet runt med arbete fyra timmar och vila fyra timmar, för att dra ihop till herrgården. Och man gjorde bra pengar på Österbybruk, 100 miljoner per år i dagens penningvärde.

Vallonsmedjan fick sin nuvarande utformning 1794 då Ostindiska Kompaniets ägare Claes Grill förvärvat bruket 1758, sedan gick han i konkurs. 1802 stod Per Adolf Tamm som ensam ägare av Österbybruk som ägdes inom släkten fram till 1916. Smedjan var i bruk fram till 1906.

Just den här söndagen efter midsommar står vattenhjul och hammare stilla, men varje söndag i sommar, till och med den 13 augusti, demonstreras hammaren i smedjan. Inne i smedjan spelas också sommarteatern "Jernets fångar, nästa föreställning är den 28 juni.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om