Planterad vass bryter ner avloppsslam
I sommar har Tierps kommun tagit en vassbädd i bruk vid reningsverket i Månkarbo för att bryta ned avloppsslammet på ett ekonomiskt och miljövänligt sätt. Vinsten ligger främst i de minskade transporterna.
Va-ingenjören Jörgen Johnsen från Tierps kommunteknik vid vassbädden vid vatten reningsverket i Månkarbo. Vassen tillgodogör sig näringsämnen som fosfor och kväve i slammet och växer snabbt. De kraftiga rötterna perforerar slambädden som gör att luft förs ned i slammet och påskyndar komposteringen. Att anlägga vassbäddar är en biologisk och miljövänlig nedbrytningsmetod.
Foto: Lars Gunnarsson
- Tidigare kördes slammet till reningsverket i Tierp flera gånger om året. Nu behöver det bara transporteras en gång vart tionde år, säger va-ingenjören på Kommunteknik Jörgen Johnsen.
Omkring 500 kubikmeter slam har årligen körts från Månkarbo till Tierp. Med en vassbädd i reningsverket reduceras den mängden till 400 kubikmeter vart tionde år.
Tekniken med vassbäddar har funnits i Sverige i tio år och används i allt fler kommuner. För några år sedan var det aktuellt med en vassbädd vid reningsverket i Tierp, men det var då en dyr metod eftersom slam i vassbäddar räknades som deponi och beskattades. Regeringen infördes skatten 1999 för att minska på deponeringen, som blir olaglig från och med nästa år.
Intressant försöksanläggning
Men nu har lagen ändrats så att vassbäddar inte längre räknas som deponi. Därmed har vassbäddar blivit ekonomiskt attraktiva för kommunerna, både skattemässigt och transportmässigt.
- Vassbädden i Månkarbo är den första i kommunen. Den kan ses som en försöksanläggning. Det är mycket intressant, säger va-ingenjören Jörgen Johnsen.
Avloppslam från andra mindre reningsverk i Tierps kommun hämtas från lagringsutrymmena till det större reningsverket i centralorten. Där centrifugeras och förtjockas det innan den transporteras till ett företag i Gävle, som komposterar det. Hanteringen av okomposterat slam är inte luktfri. I Månkarbo sker komposteringen lokalt och det luktar inte illa vid slambädden.
Komposteringen sker genom att bladvassen utvecklar ett mycket krafigt rotsystem som gör att syre förs ned i slammet. Vassen förbrukar också mycket vatten så att slammet avvattnas på ett effektivt sätt. När slammet pumpas ut i den gjutna ringkanalen i reningsverket i Månkarbo har det en flytande form. Torrhetsgraden är endast tre procent. Efter komposteringen har slammet mellan 40 och 60 procents torrhet.
Det var för att år sedan som bladvassplantor planterades i den gjutna ringkanalen, som först fylldes med bark och annan kompost. Efter ett år är vassbädden mogen för att belastas med rinnande slam. Komposterat slam kan användas i jordmassor där gräsytor anläggs.
Så jobbar vi med nyheter