Omtvistat förslag om fritidsfarleder

- Det blir bara de rika kommunerna som får råd att hålla med farleder, säger Roine Henriksson, sekreterare för Ängskärs-Skatens fiskehamnsförening.
Längs Sveriges kustlinje guppar gröna, röda och gula flytanordningar, prickar, som markerar ut de cirka 750 farleder där båtar tryggt kan åka fram. I dag har Sjöfartsverket huvudansvaret för prickarna, en uppgift som kan läggas över på lokala och regionala aktörer om förslaget går igenom. Men från båtklubbarnas sida hörs många oroliga röster.
- Vi som bor härute i bushen kommer inte att ha råd att hålla farlederna öppna, säger Roine Henriksson.

Prickarna ska kollas till efter varje vinter och behövs bytas med några års mellanrum. Att transportera den närmare 300 kilo tunga flytanordningen kräver stora båtar med lyftkranar, en aspekt som Roine Henriksson menar har missats i utredningen.
- Det är bara Sjöfartsverket som har den utrustningen som krävs. Det finns ingen privat som har det.
Bengt-Åke Larsson, nautisk handläggare på Sjöfartsverket, menar att båtklubbarna oroar sig i onödan. Enligt honom rör det sig om ett femtiotal farleder som kan bli föremål för en diskussion, men inte ens då är det säkert att det resulterar i några ändringar.
- På ett eller annat sätt kommer farlederna att finnas kvar, säger Bengt-Åke Larsson.

Enligt Sjöfartsverket kostar driften av fritidsbåtslederna runt 18 miljoner kronor per år. I dag finansieras alla farleder genom avgifter på handelssjöfarten, en finansieringsform som har varit uppe för diskussion i många år på Sjöfartsverket.
- Det är lite orättvist att handelssjöfarten måste betala för dem, och det innebär i förlängningen att vi måste höja deras avgift, säger Bengt-Åke Larsson.
Han menar att Sjöfartsverket inte är odelat positiva till förslaget. Myndigheten vill behålla det grundläggande ansvaret för farlederna för att på så sätt kunna garantera en likartad standard.

Redan i dag finns det farleder som sköts av kommuner och båtklubbar. I Tierp har kommunen ansvar för den norra kustremsan och hyr tjänster in från privatpersoner och Sjöfartsverket för att sköta farlederna. Underhållet för Fagerviken och Karlholm kostar 45 000 kronor per år. Om kommunen är beredd att gå in med pengar för övriga kustremsan är i dag oklart.

I Ängskär pågår dock sjölivet som vanligt. Alexander och Brigitte von Nostitz från Tyskland sitter i sin segelbåt och njuter av vädret. De har seglat till Sverige i många år och tycker mycket om de svenska farvattnen. De berättar att farlederna här är mycket bättre utmarkerade än de i Tyskland.
- Det blir mycket svårare att navigera utan prickarna. GPS-systemet är inte så precist, det kan visa trettio meter fel och om det inte finns några prickar vet man inte vart man är, säger Alexander von Nostitz.

Omtvistat förslag om fritidsfarleder

Båtklubbar och kommuner ska ta över driften av fritidsbåtslederna från Sjöfartsverket, föreslår regeringens utredare. I Tierp faller inte förslaget i god jord.