Oenighet om husfasad i köpingen
Ägaren till den så kallade provinsialläkarvillan på Norra Esplanaden i Tierp vill sätta träpanel på sitt putsade hus. Upplandsmuseet avråder, bygglovshandläggaren vill avslå ansökan - men ordförande i samhällsbyggnadsutskottet har en annan linje. I morgon ska beslutet tas.
Provinsialläkarvillan får just nu betongpannor på taket. Det ogillas också av Upplandsmuseet som förordar tegel.
Foto: Ann Svalander
Läkarvillan var ursprungligen slätputsad men har senare fått en grövre stänkputs. Nu har ägaren sökt bygglov för att byta till locklistpanel. Huset ligger så till att fasaden tar stryk av "nattvandrare" och skolbarns infall och lekar, det blir skador på putsen och man har fått putsa om upprepade gånger. En träfasad vore lättare att underhålla, menar ägaren.
Men Upplandsmuseet, som besiktigat villan två gånger under 2000-talet, menar att husets reveterade fasad ger det en stram stadsmässighet som stämmer med arkitekturen, klätt med träpanel skulle det få en alltför "lantlig" karaktär. Åtgärden kommer att förvanska byggnaden, menar bygglovshandläggaren med utgångspunkt i museets resonemang.
Om en träfasad gav en "lantlig" känsla skulle hela kvareterts bebyggelse kännas lantlig, menar ägaren, för "90 procent av husen har träfasad". Och hur kan det komma sig att grannhuset, från samma tidsepok, fått byta till vitt mexitegel?
Frågan är berättigad, tycker Göran Carlsson (s), ordförande i kommunstyrelsens utskott för samhällsbyggnad, som i morgon ska ta beslutet om trä kontra puts.
- Mexitegelfasaden kom till 1978, i samband med en energisparande isolering, och då hade varken Upplandsmuseet eller kommunen invändningar. Tio år senare fick en annan villa några hus bort en träfasad. Då hade museet synpunkter, men kördes över av stadsarkitekten.
- Min personliga åsikt är att vi borde tillåta ett fasadbyte också i det här fallet. För att motivera ett nej borde fastigheten "sticka ut" lite mer, och verkligen vara ett hus som finns i tierparnas medvetande, säger Göran Carlsson.
Knäckfrågan är hur man som beslutsfattare ska förhålla sig till kulturmiljöprogrammet Tierp tar tillvara som togs fram 1986, menar han. När bygglovshandläggaren nu yrkar avslag baseras utlåtandet på att provinsialläkarvillan finns utpekad som "kulturhistoriskt värdefull" i Tierp tar tillvara.
- Men den skriften är ingen bibel, den är en historiebeskrivning. Här handlar det ju inte om någon kulturmärkning, och vilka krav kan man då ställa på just den här enskilde fastighetsägaren när man tidigare har accepterat att grannhusen förändrats? En renovering efter museets anvisningar, med ny slätputs, blir en dyr affär.
Så jobbar vi med nyheter