Nya regler för bekämpningsmedel
Tierps kommun ska sätta upp villkor för hur bönderna i kommunen använder bekämpningsmedel i åkerbruket. I dag är det bara lantbrukarens goda omdöme som styr hur ogräsmedlen används.
— I vissa kommuner har man förbjudet bekämpningsmedel rakt av i vattenskyddsområdena. Det har lett till överklaganden. I Tierp vill vi vara mer smidiga och hitta individuella lösningar ute hos lantbrukarna. Vi har heller inte haft resurser för att genomgöra grundvattenstudier förrän i år, säger miljö- och hälsoskyddsinspektören Inger Kindvall.
Den resursen är Kristina Jansson, som är projektanställd på bygg- och miljökontoret för att studera vattenkvaliteten i kommunens vattenskyddsområden. Hon driver projektet i nära samarbete med lantbrukarna, som i huvudsak är positiva till detta miljövårdarbete.
Ett av de vanligaste bekämpningsmedlen bland lantbrukarna i kommunen är Roundup, ett glyfosatbaserat ämne som ofta används i bekämpningen av kvickrot. Ett annat är Express, vars aktiva substans tribenuronmentyl är effektivt mot örtogräs i säd. Det är ett lättrörligt ämne som snabbt kan nå grundvattnet. Glyfosaten i Roundup är däremot inte lättrörligt och därför mindre riskabelt.
Måste genomgå behörighetskurs
Varje lantbrukare som använder bekämpningsmedel måste genomgå länsstyrelsen behörighetskurs för att få göra det. Den handlar bland annat om hur man handskas med spridningssprutan och om hur man läser vindens riktning. Utöver kursen kommer nu den kommunala tillståndsprövningen.
Lantbrukarnas tillståndsansökningar ska vara inne den 31 januari nästa år. 2002 blir sedan en övergångsperiod då kommunen tillsammans med lantbrukarna ska kartlägga vilka områden som är mest känsliga för störningar på grundvattnet. Lantbrukarna kommer då att få sina tillståndsansökningar beviljade för att använda bekämpningsmedel i samma utsträckning som hittills. Tidigast 2003 kommer tillstånden att bli villkorade. Det kan innebära att en jordbrukare inte får använda lättrörliga bekämpningsmedel i vissa områden eller inga medel alls i andra speciellt känsliga områden.
Provtagningar
För att bestämma vilka områden som är känsliga, kommer Kristina Jansson att göra provtagningar på jordlagren. Med en jordborr går det att konstatera var de skyddande lerlagren finns. Minst tre meter lera anses vara ett fullgott skydd för det underliggande grundvattenmagasinet.
Både i inre och yttre vattenskyddsområden finns det zoner som betecknas "osäker risk", det vill säga det är osäkert hur genomsläpplig marken är. När Kristina Jansson nyligen borrade i åkerjorden i en "osäker" zon i det inre skyddsområdet strax söder om Tierps köping, fann hon att lagren utgjordes av en halv meter matjord, en meter sand och tre meter lera. Lerlagret gör att just denna plats bör betecknas som "låg risk" och lantbrukarna tycker att gränsen för det inre skyddsområdet gott kunde revideras.
— I stället ska vi eliminera begreppet osäker zon. Det ska bara finnas zoner med antingen hög eller låg risk, säger Kristina Jansson.
Uppsalaåsen högriskzon
Högriskzoner är de områden som ligger närmast Uppsalaåsen, där marken till stor del består av grus och sten. Lantbrukarna är som sagt med på noterna, men några tycker att projektet timar illa med det förestående E4-bygget över Tierpsslätten. Att kommunen ställer upp villkor för lantbrukarna samtidigt som ett riskabelt motorvägsbygge ska dra fram genom samma vattenskyddsområden beskriver en lantbrukare som "makabert".
Det är 90 lantbrukare som berörs av kommunens tillståndskrav. Tillstånden kommer att vara fyraåriga och personliga. Avgiften blir 650 kronor.
Så jobbar vi med nyheter