Ny Vendeltid för dörren

- Den nya vägen är helt klart ett plus, säger ordföranden i Vendels hembygdsförening, Pia Wårdsäter. Vendel blir mera lättillgängligt och attraktivt.
Idag ligger de unika historiska minnesplatserna avsides allfarvägen. Vid kyrkan i Husby skall turisterna redan nästa år mötas av ett historiskt besökscentrum. Vendelborna har länge haft tankar på att lyfta fram sin sockens historia. Nu hoppas man att den nya E4-an ska hjälpa till. En toppmodern motorväg skall visa vägen till forntiden, fram mot en ny vendeltid, turisternas.
- Vendel är så historiskt unikt och därför är det anmärkningsvärt att man inte tidigare lyckats synliggöra området på ett tydligare sätt, säger Pia Wårdsäter. Lokalt har man arbetat med idéerna ända sedan 1989. Men nu verkar det som om vi skulle kunna förverkliga projektet.

Föreningen söker just nu pengar för att ta fram bygghandlingar. Man söker 120 000 av kommun, länsstyrelse, kyrkan och regionförbundet till en informationsbyggnad som man efter diverse turer beslutat skall ligga vid vägen, nedanför prästgården.
Vad föreningen också vill göra är att märka upp kulturhistoriska platser, som platserna för båtgravarna, klockgjutarplatsen, väderkvarnen med mera. En skyltad besöksstig skall anläggas runt kyrkan.
Den turist som idag försöker hitta Vendels historia lämnas i sticket. I den södra stigluckan (ingångsportalen till kyrkogården) finns idag ett minimuseum men det är förfallet och ofullständigt. Vid Ottarshögen, i storlek fullt jämförbar med högarna i Gamla Uppsala, visas knapphändig information. Man får inte intrycket av att man passerar en bygd som spelat en roll inte bara regionalt utan även nationellt och internationellt. Vendel är så pass rikt på fornhistoria att det i snart sagt varje backe finns stora gravfält med stensättningar eller gravhögar. Vägen genom Husby passerar faktiskt genom ett gravfält med inte mindre än femtio gravar. Pia Wårdsäter hoppas att inte bara turister, svenska och utländska, skall påverkas av besökscentret.

- Också Vendelborna måste lära sig att vara stolta över sin bygd och sin historia.
Det blir också tillfälle att för turister lyfta fram den mäktiga Vendels kyrka, inte den hukande lilla kyrka som är så vanlig i Uppland utan en påkostad tegelkatedral uppe på åsen. Den vittnar om att bygden fortsatte att vara rik och betydelsefull, långt efter Vendeltiden.
- En av Sveriges märkligaste kyrkor, säger avgående länsantikvarien Karl-Johan Eklund.

Fakta Vendeltid

Vendeltiden (550-800) kommer efter folkvandringstiden och före vikingatiden. De utmärkta vattenlederna gjorde Vendelåsen till en centralpunkt och en rik bygd. Stormännen hade vida kontakter och reste liksom vikingarna utanför Sveriges gränser, dock aldrig så långt som vissa vikingafärder. Men helt klart en föregångarna till vikingatiden.
På 1880-talet skulle Vendels kyrkogård utvidgas. Då påträffades 15 båtgravar med föremål som pekar på en svunnen storhetstid, gravar där de gamla stormännen fått gå till vila med furstlig ståt, gravsatta i sina båtar med husgeråd, husdjur, konstnärligt utsirade rustningar och vapen. Den konstnärliga prakten vittnar om starkt inflytande från kontinenten. Gravföremålen finns idag på Statens Historiska Museum i Stockholm. En del finns på museet i Gamla Uppsala.
Båtgravarna har haft stor vetenskaplig betydelse. Vendels storhetstid har därför fått ge namn åt hela Sveriges dåtida historia - Vendeltiden.
Gravfälten vid kyrkan är långt ifrån de enda i socknen. Hela Vendel är fullt av gravfält - 900 gravhögar samt 1000 skeppssättningar eller andra märkliga fornminnen. Den mest berömda gravsättningen är Ottarshögen söder om kyrkan från 500-talet.
Vendels märkliga historia slutar inte med vendeltiden. Stormännen levde kvar uppe på åsen. På 1300-talet byggdes en av landets märkligaste kyrkor. Under senare medeltid förflyttades Vendels maktcentrum norrut mot Örbyhus. Karl-Johan Eklund, avgående länsantikvarie, säger:
- Det finns en kontinuitet från Vendeltid och långt framåt. Det slutar absolut inte med båtgravsperioden. Det behövs ett besökscentrum som talar om.