Ny modell ger bättre äldrevård
Äldreboendet Hällbacka i Söderfors har testat en ny modell för att dokumentera de boendes vanor och personlighet. Tanken är att få bättre kvalitet på vården.
94-åriga Dagny Lindfors tillsammans med Susanne Andersson och Ing-Marie Pettersson.
Foto: Marie Ström
Förmiddagsljuset strilar in genom 94-åriga Dagny Lindfors fönster. Hon har just läst morgontidningen och avslutat en långsam frukost inne på sitt rum - precis som hon gör varenda morgon.
- Jag är van vid rutiner, förstås du. Och håller gärna fast vid dem. På morgonen tycker jag om att ta det lugnt och vara för mig själv en stund, säger hon.
Susanne Andersson och Ing-Marie Pettersson, som arbetar på Hällbacka, hjälper Dagny Lindfors upp och går en liten promenad innan det blir dags att återvända till rummet och bokhögen som ligger och väntar på bordet.
- Jag läser massor. Det är tur att jag har böckerna. Tiden går så sakta annars. Hur du läst Elsie Rydsjö? Det måste du göra, säger hon bestämt och visar upp den översta boken i stapeln.
I oktober startade ett projekt om social dokumentation på Hällbacka. Projektet går ut på att öka kunskapen om de boende och skriva ned uppgifter som tidigare främst spridits muntligt mellan de anställda.
- Det ska vara lätt att hitta information om varje vårdtagare. Vilken hjälp de behöver och på vilket sätt som de vill att hjälpen ska utföras. Det är viktigt att personalen inte bara går på rutin, utan anpassar sig efter individen i stället, säger Mikaela Lindström som är chef på Hällbacka.
När någon flyttar till Hällbacka tilldelas de en kontaktperson ur personalgruppen. Kontaktpersonen, de anhöriga och den boende skriver tillsammans ned uppgifter om den boende.
Förutom det allra nödvändigaste som sjukdomar och allergier dokumenteras även uppgifter som ifall den boende är morgonpigg, gärna vill sitta vid ett fönster eller ha en extra filt om fötterna på natten. Dessutom har de boende och dess anhöriga erbjudits att fylla i en bok som kallas "Boken om mig". Där kan de skriva i uppgifter om sin barndom, sitt vuxenliv, eller händelser som haft en stark påverkan. Det kan till exempel vara information om var de är födda, om de har syskon, vad de arbetat med, när de fyller år, vilka kläder de trivs i och vilken mat de tycker om eller vad som gör dem glada.
- Det är speciellt viktigt att veta när personerna är dementa och har svårt att berätta vad de tycker. En person kanske till exempel inte alls gillar att se på sport eller gå på en gudstjänst, säger Mikaela Lindström.
Hon berättar att responsen från både de anhöriga och den egna personalen har varit väldigt positiv. Susanne Andersson och Ing-Marie Pettersson tycker att det blivit både enklare och roligare att arbeta.
- Förståelsen för de gamla har ökat och man ser dem på ett annat sätt nu, säger Susanne Andersson.
- Och när det gäller dementa kan vi använda oss av kunskaperna för att lugna dem. Om någon till exempel har svårt att somna eftersom de oroar sig för att dörren verkligen är låst och man vet att de haft höns tidigare i livet, kan man säga "ja, jag har låst om hönsen". Då blir de genast lugnare, fyller Ing-Marie Pettersson i.
Så jobbar vi med nyheter