Maskinen ser ut som en extra lång traktor som kört fast i dyn, men snart sprutar den i väg och börjar tugga ner vass i den norra änden av sjön. Kvar vid fågeltornet står en grävskopa som skyfflar upp skopa efter skopa med dy, vass och grenar.
– Det där är hembyggen som är specialtillverkade för just det här ändamålet, säger Per Lindgren från föreningen Tegelsmorasjön.
Han bor intill sjön och har länge varit engagerad i utvecklingen. Planen med projektet är att öppna upp sjön och skapa flikighet, laguner och fågelöar så att enkelbeckasinerna, sothönorna, sävsparvarna och alla andra fåglar som finns här ska fortsätta trivas. Här finns även den mycket sällsynta större agatsnäckan, som trots sitt namn bara är 7–8 mm stor. Senast man fräste bort vass i sjön var 2007.
– Man kan inte ta för mycket på en gång för när växtmaterialet bryts ner förbrukas en massa syre och det kan drabba livet i sjön, säger Per Lindgren.
Han står längst upp i fågeltornet och blickar ut över bygden runt sjön. Sedan den förra vassröjningen har även betesmarken på östra sidan av sjön restaurerats och i somras betades marken av kor. Per Lindgren hoppas att satsningen på området ska göra att det blir ett dragplåster och att den fina miljön kring kyrkan ska utnyttjas mera. I dag ägnar sig besökarna bland annat åt fågelskådning, promenader och turer på isen. Några entusiaster brukar även ge sig på fiske. Vid fågeltornet finns en grillplats och en liten stuga.
Kommer man att kunna bada i sjön?
– Det skulle vara roligt men det är svårt att få till en ordentlig strand. Själv har jag badat en enda gång när jag hade fått hela kroppen täckt av rödmyror. Och förresten, en gång i ån också när en kviga hade gått ner sig, säger Per Lindgren.
Föreningen Tegelsmorasjön har drygt hundra medlemmar, varav ett tiotal är aktiva. De träffas och röjer tillsammans en dag under hösten och passar på att grilla och umgås lite. Om det inte hade varit för föreningens engagemang så hade enligt Per Lindgren sjön varit helt igenväxt i dag. Men han har förståelse för dem som tycker att naturen borde få ha sin gång.
– Vi ser ändå de här insatserna som ett sätt att skjuta fram hela processen i tiden så att vi kan få njuta av sjön under en längre tid, säger Per Lindgren.