Ner i den uppländska myllan

Feta flugor och bromsar surrar kring Mikael Carlsson och Mikael Persson när de gräver sig ner ute i skogen strax norr om Gimo.

Mikael Persson (i keps) och Mikael Carlsson gräver en gropp utanför Gimo. SGU kartlägger jordmoränen i Uppland under sommaren.

Mikael Persson (i keps) och Mikael Carlsson gräver en gropp utanför Gimo. SGU kartlägger jordmoränen i Uppland under sommaren.

Foto: Peo Österholm

Tierp2008-07-29 20:00
Det första hålet visar sig innehålla för mycket sten. De ger upp och försöker på ett nytt ställe ett hundratal meter därifrån. Här går det det bättre. Persson gräver med en enkel spade. Carlsson bistår med spett.

De ser ut som bankrånare som skall gömma undan några miljoner i en undanskymd skogsdunge. Men det står SGU, Sveriges Geologiska Undersökning med stora bokstäver på ryggen. Så de är avslöjade. När de efter en svettig timme nått 80 centimeter ner i den uppländska jorden fyller de en påse full med jord. Mikael Carlsson påstår då något som är svårt att tro på:
- Det prov vi tagit upp här, och de flesta liknande prover, innehåller i stort sett hela det periodiska systemet.
Den påse de fyllt innehåller guld, arsenik, järn, silver, koppar, ja vad man vill. Fast i väldigt små och osynliga mängder.

Mikael Persson är säsongsanställd geolog och har sedan i midsomras grävt ner sig i den uppländska myllan. SGU undersöker nämligen inte bara Sveriges bergarter utan även markkemin, jordens kemiska sammansättning. I Uppland har tidigare de centrala delarna kartlagts. I sommar gäller det Norduppland och en bit av Gästrikland - sammanlagt 5000 kvadratkilometer ska kartläggas. Nästa år är det mellersta och södra Roslagens tur. Mätpunkterna ligger med 2,5 kilometers mellanrum. Hamnar mätpunkten inne i en stad gräver man där också. Ett hål har grävts precis invid Uppsala Domkyrka.
- Jag har grävt 200 hål hittills i sommar, berättar Persson, från Hedesunda över Strömsberg, Hållnäs och vidare västerut ända till Gräsö. En kollega håller till utåt Öregrund. Man brukar hinna med cirka åtta hål per dag. Är det omöjligt att gräva på ett ställe får vi flytta oss max 500 meter.

Denna dag har han hjälp av Mikael Carlsson, projektledare från SGU i Uppsala. Vilken nytta har man av dessa provtagningar?
- Det vi sysslar med är grundforskning. Men förekommer något i höga halter kan man indikera mineralisering. Vi prospekterar inte mineraler, det får andra göra. Men man har säkert nytta av våra prover. Det händer att företag köper vår information. Vi undersöker också Ph-värdet som ger information om markens neutralisationsförmåga. . Vi får också fram naturliga halter av olika metaller. En del metaller, som arsenik och kadmium, kan vara hälsovådliga om de förekommer i stora mängder.

Under arbetet händer det att man måste in i naturreservat och nationalparker. För att kunna fullfölja arbetet krävs då dispens från länsstyrelsen. Det har SGU fått nyligen när man ska in i de norduppländska naturreservaten. Resultaten har analyserats om ett år. Allt hamnar sedan i SGU:s markgeokemiska databas.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om