Det här är ett jätteproblem. Vad kan en liten naturskola göra?
– Genom naturskolan kan vi få barnen att upptäcka att det är roligt och skönt att vara i naturen. Vi deltog nyligen i Tämnaråns dag och håvade insekter och fisk för att undersöka vad som fanns under vattenytan. Flera barn blev så inspirerade så de tog med sina föräldrar dit på helgen för att håva mer. Det visar vilken dragningskraft naturen har.
Hur stort är intresset?
– Det är jättestort och det växer. Här i Tierp är naturskolan fullbokad till november. Gävle kommun är jätteintresserade av vår verksamhet. De har själva ingen naturskola och har bokat in sju handledarkurser för lärare här hos oss i år. Det är som att hela samhället kokar. Alla oroas över att så många barn ägnar så mycket av sin lediga tid bakom en skärm, de blir överviktiga, rör sig för lite och tappar kontakten med naturen. Samtidigt är föräldrarna stressade och har svårt att hinna med sina barn. Då blir det ännu viktigare för skolan att få in naturupplevelsen i undervisningen.
Hur går det till. Kommer barnen ut till er här i Hållnäs?
– Nej. Vi åker ut till skolorna. Vi vill öppna ögonen för vad som finns närmast skolan så att elever och lärare själva kan arrangera en del av undervisningen ute. Vi har speciella utbildningsdagar för lärarna här i Hållnäs skola. Här har vi också byggt upp en materialbank med knivar, kokkärl, grillhällar, rep, presenningar, eldstål och en massa annat undervisningsmaterial som skolorna kan låna.
Vad är viktigast i ert arbete, barnen eller lärarna?
– Båda. Men ett viktigt mål är att stärka och pusha lärarna att själva ta med barnen och undervisningen ut i naturen. Våra utbildningar har gjort att fler vågar göra det.
Hur ser en dag på naturskolan ut?
– Det kan vara väldigt olika beroende på hur gamla barnen är och vilken årstid det är. Med barn som går i årskurs sju till nio kan vi ha olika sorters samarbetsövningar när nya klasser ska lära känna varandra. I de lägre årskullarna har vi ofta matte, svenska eller naturkunskap ute i naturen.
Vad gör ni då?
– Om man exempelvis håller på med geometri så kan eleverna få göra en triangel, kvadrat eller rektangel av grenar. De får själva räkna ut mått och såga till grenar så det blir rätt. Begrepp som omkrets kan vara enklare att förstå om man ställer sig och kramar ett träd än om man läser om det i en bok.
Är det inte mer effektivt att sitta i klassrummet som man brukar?
– Man lär sig på olika sätt. Många barn lär sig med kroppen. Att få öva matten med händerna gör att eleverna visualiserar matematiken. Det blir en växelverkan mellan undervisningen ute och inne. Vi fungerar som ett komplement, och så upptäcker barnen naturen och får röra på sig.
Hur hinner ni med alla skolor?
– Efterfrågan är mycket större än vad vi hinner med. Stora skolor, som Aspenskolan i Tierp, bokar mest tid. De har klasser med många elever som det kan vara svårt att ansvara för ute i naturen om man är ensam lärare. De mindre skolorna har mindre klasser. Då är det enklare att ta sig ut på egen hand. Men jag hoppas att vi kan få mer resurser. Vi skulle behöva vara minst en person till för att nå alla. I dag delar jag och min kollega Helena Söderberg på en heltidstjänst.
Finns det många naturskolor i landet?
– Alla kommuner i Uppsala län har en utom Älvkarleby. Det finns 108 stycken i hela landet. De flesta ligger i södra Sverige.