Det är några av poängerna i en rapport om naturbetesmarker som på onsdagen presenteras av svenska Världsnaturfonden, WWF.
För att ge rapporten tyngd och verklighetsförankring tar WWF:s naturvårdshandläggare Jan Wärnbäck ett restaureringsprojekt hos köttbonden Daniel Larsson i Flottskär vid Ängskär i Norduppland som exempel. Daniel Larsson har med mycket eget slit, och stöd från Upplandsstiftelsen och WWF, öppnat cirka 17 hektar igenväxt naturbetesmark för sina köttdjur.
Ytterligare sju hektar väntar på liknande arbetsinsats. Sedan är en stor del av de ytor som sedan 1990-talet gradvis vuxit igen på arrendegården återställda till betesmark.
– Daniel är hjälten, Upplandsstiftelsen står för den lokala kunskapen och WWF driver arbetet i större skala, sammanfattar Jan Wärnbäck projektet.
Upplandstiftelsens projektledare Frida Hermanson redovisar denna lokala kunskap:
– Just nu pågår 8–9 liknande restaureringsarbeten i länet. I dagsläget har vi kontakt med ungefär 230 mark- och djurägare och vi har hjälpt till att få fram ytterligare cirka 2 000 hektar naturbetesmark i Uppsala län.
Ett av betesdjuren i den nyöppnade hagen i Flottskär är tjuren Hugo. Att döma av hans godmodiga beteende är naturbete verkligen livet för ett nöt.
– Snäll som en teddybjörn, försäkrar Daniel Larsson när han ledsagar ut till en av kornas favoritplatser.
Det är en försäkran som känns överflödig från första slick. Hugo skulle kunna tjänat som modell för tjuren Ferdinand i Disneyklassikern – låt vara att han inte är lika storvuxen. Och hans tjejkompisar i hagen är lika vänligt nyfikna.
För Jan Wärnbäck och WWF är trivsel för korna en väsentlig del av att uppmärksamma och värna naturbetet.
– Kor får mycket negativ publicitet och det blir enögt klimatfokus. Det här lyfter fram kornas fördelar. Vi måste äta mindre kött, men behöver kor också och då ska vi välja rätt kött, säger han.
Han framhåller att på naturbeten gör korna det de är skapade för – att äta gräs. Med detta naturliga koliv mår djuren bra, håller sig friskare och ger ett nyttigare kött av hög kvalitet.
– Det här är dessutom det enda produktionssättet som gynnar den biologiska mångfalden, säger Jan Wärnbäck.
WWF påpekar i rapporten att naturbetesmarkerna har flera miljöfördelar. De medför mindre näringsläckage och kan därför spela en viktig roll för att minska övergödningen, ytterst av Östersjön.
Förutom livskraftiga lantbrukare med inriktning på betesinriktad djurproduktion framhåller WWF i sin rapport två andra nyckelfaktorer för att bevara naturbetesmarker. Samhällets miljöstöd för att sköta naturbetesmarker måste vara långsiktiga och stabila. Vidare måste det finnas en marknad som skapar efterfrågan på naturbeteskött, som ger producenterna rimliga intäkter och konsumenterna vettiga priser.
– Handeln är en nyckelaktör som måste göra mer för naturbetesköttet, säger Jan Wärnbäck.
I rapporten rekommenderar WWF exempelvis certifiering av produkter som underlag för prissättning och för att kunna spåra närproducerade och miljövänliga produkter.
WWF:s rekommendationer till politikerna gäller till exempel att skapa förutsättningar för kommunal upphandling av naturbeteskött och åtgärder för att underlätta för små producenter av naturbeteskött att vara med på den offentliga marknaden.
För Daniel Larsson i Flottskär har resan till ett ekonomiskt bärkraftigt jordbruksföretag bara börjat, med hårt slit, externt arbete för att dra in pengar och en kombination av kött- och mjölkdjur. Han drivs av glädjen att arbeta med djur och av att vilja ändra den allmänna synen på matens värde.
– Det vi äter borde vara det viktigaste som finns.