Mörk historia tas fram i ljuset

Avrättningsplatsen vid Trekanten är en rätt så anonym plats vid en vägkant – där tre vägar bildar en trekant. Nu ska ett konstprojekt uppmärksamma platsen.

Karta från 1815, avrättningsplatsen Trekanten.

Karta från 1815, avrättningsplatsen Trekanten.

Foto:

Tierp2016-06-16 11:30

På ytan säger inte platsen någonting. En sandig grusparkering intill tät och låg skog.

Vad många inte vet är att här ligger en gammal avrättningsplats där människor brändes och avrättades på bål. Nu ska avrättningsplatsen vid Trekanten gestaltas i ett konstprojekt. Den ska inte glömmas bort.

Med början i höst kommer konstnären Conny Karlsson Lundgren att gestalta Trekanten i ett projekt av Sveriges fängelsemuseum i Gävle, som ett sätt att berätta om platsen och om tiden när Sverige hade dödsstraff.

Det var Elise Hovanta i Hedesunda, doktorand i arkeologi, som upptäckte att Trekanten är en gammal avrättningsplats.

– Jag upptäckte platsen av en slump. Jag jobbade med en vägutredning åt Trafikverket där man tittade på om och hur väg 272 skulle breddas och förstärkas. Under utredningen fann jag en äldre karta från år 1815 över Gammelstilla bruks skog. På den har lantmätaren noggrant skrivit in ”afrättsplats”, berättar Elise Hovanta.

Hon fortsatte att forska om avrättningsplatsen. Den ligger tätt intill väg 272, på gränsen mellan Österfärnebo och Torsåker. Ytterligare ett tiotal liknande avrättningsplatser finns kända i andra delar av landskapet. Äldre handlingar visar att Trekanten använts som avrättningsplats från åtminstone 1695 fram till 1752 och kanske längre.

– Tänk om platsen kunde grävas ut, det skulle vara intressant att få veta vad som kan dölja sig här under marken.

En dag i maj för 264 år sedan halshöggs den blott 23 år gamle skräddaren Eric Ferner vid Gysinge bruk efter att ha yxmördat en änka. Flera personer omnämns i församlings- och dagböcker under 1700- och 1800-talen. Den äldsta kända anteckningen gäller en exekution den 16 januari 1695 då soldaten Michel Hansson i Skinnarbo halshöggs för blodskam och "dubbelt hoor".

Vid samma tillfälle avrättades Brita Larsdotter från Skinnarbo, en av de kvinnor som Michel Hansson ska ha idkat "hoor" med. Brita uppgavs vara "förwissnad ned om midian", troligen delvis förlamad, och anklagades också för barnamord av ett barn hon ska ha fött efter samvaron med Michel Hansson. Hon halshöggs och brändes på bål.

Den andra kvinnan i triangeldramat var hustrun Cherstin Larsdotter från Skinnarbo, syster till Brita Larsdotter. Cherstin avrättades år 1695 för ”blodskam och dubbelt hoor” med halshuggande. År 1703 avrättades drängen Anders Andersson i Sweden för tidelagsbrott. Han halshöggs och brändes på bål. Året efter 1704 halshöggs och brändes hustrun Brita Jonsdotter på bål för sitt mordbrännande i Nässja by.

Platsens historia lever kvar i berättelser.

– En levande tradition berättar om skråmt eller spöken som härjar i trakten. För inte så länge sedan körde en man ensam i sin bil på kvällen söderut hem till Österfärnebo. Vid Svartanbro vägskäl står en mörk man och liftar. Bilisten stannar och låter liftaren åka med. Denne säger inte så mycket utan visar att han vill åka söderut. Efter tre kilometer, just som man passerar avrättningsplatsen, försvinner helt plötsligt liftaren ur bilen, utan att föraren stannat, berättar Elise Hovanta.

En annan berättelse säger att en kvinna stått vid vägkanten. Och om man inte stannar så kommer kvinnan likväl in i bilen och kyla eller en stark doft av skog sprider sig i bilen. Vid avrättningsplatsen försvinner kvinnan och kylan eller doften med henne.

– Flera andra bilister kan även de berätta om starka skogsdofter som tränger in i bilen just som man passerar avrättningsplatsen.

Konstprojekt Fängelsemuseum uppmärksammar avrättningsplatser

Gamla avrättningsplatser i Gästrikland och Hälsingland ska förses med konst. En av dessa platser är Trekanten.

Det är Sveriges fängelsemuseum i Gävle som tillsammans med Kulturutveckling Region Gävleborg vill uppmärksamma glömda kulturhistoriska platser men också det dödsstraff som finns än i dag i olika delar av världen.

33 avrättningsplatser är kända i Gävleborgs län.

6 konstnärer har fått gestaltningsuppdrag.

Projektet avslutas i december 2017.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!