Mallen har utarbetats av Björn Galant, LRF:s ansvarige för frågor om allemansrätt, tillsammans med Kronofogdemyndigheten och polisen i Gävleborg. Den klargör de villkor som gäller och är en modell för hur en avhysning ska förberedas och fullföljas.
Syftet är att testa vad lagen medger, när det gäller att avhysa bärplockare som kan misstänkas för lagbrott. Bland de orsaker LRF nämner finns vandalisering, nedskräpning, sanitära olägenheter och oljespill från fordon, men även andra möjliga brott som misshandel, hot, utpressning och störande av ordning.
Den kostnad LRF centralt är beredd att ta är avgiften till Kronofogden för att ansöka om och få till interimistiska beslut om avhysning.
– Jag ser det som ett problem i systemet att det i skogen kan bo många människor som fäller träd, eldar och bygger vindskydd, som alltihop är olagligt. Men trots detta är det markägaren som ska betala 600 kronor per avhyst person.
– Om vi tänker ett läger med 40 boende blir det 24 000 kronor för markägaren.
Till i sommar har LRF avsatt pengar för att hjälpa en eller två markägare att betala större delen av kostnaden för att begära avhysning.
– Vi vill verkligen pröva det här systemet, säger han.
LRF vill med sommarens initiativ absolut inte rucka på allemansrätten, däremot testa hur delgivningslagen kan användas.
Björn Galant hänvisar även till en annan lag, ordningslagen, som med nyligen gjorda ändringar ger polisen omedelbar rätt att massavhysa exempelvis ordningsstörande supportrar i anslutning till något evenemang.
– Ordningslagen fungerar bara i stadsmiljö, inte på landet, men spontant kan jag tycka att polisen ska kunna hålla ordning både i stan och på landet, säger han.
I förra veckan hölls ett möte i Mehedeby om hur bärplockarna ska mötas. Där deltog Per Nyström, Västerfärnebo, ledamot i regionförbundsstyrelse för LRF Mälardalen.
– Lovvärt, säger han om initiativet från centralt LRF-håll.
– Problemen med bärplockarläger är inte acceptabla vare sig för markägare eller ur social synvinkel för de som kommer hit.
För att kronofogden ska kunna fatta ett interimistiskt beslut som ger polisen rätt att avhysa måste ett antal villkor vara uppfyllda. Bland annat ska polisen vara kontaktad och ha samlat så många personuppgifter som möjligt, samt ska ha granskat lägrens sanitära och sociala förhållanden.
– Min uppmaning till alla jag pratar med är att anteckna allt som händer, datum, antal personer med mera, säger Björn Galant.
För LRF är dokumentationen värdefull.
– Vi vill ta med oss detta till justitiedepartementet i höst och visa vad som hänt, säger han.