Minus i kassan för Tierps kommun
Redan halvårsbokslutet i september pekade på ett stort minus för Tierps kommun. Nu har de nya siffrorna för de bägge sorgebarnen resurscentrum för barn respektive vuxna kommit. Och de röda siffrorna blir allt rödare.
För resurscentrum för vuxna har prognosen för året försämrats från 6,4 miljoner till 7,4 miljoner bara en månad efter septembers bokslut, då man hade gått 4,5 miljoner back.
- 700 000 kronor av den extra miljonen är socialbidrag - "försörjningsstöd", säger kommunens ekonomichef Conny Rönnholm.
- Och när det gäller de ökande kostnaderna inom resurscentrum för barn är det huvudsakligen en enda familjehemsplacering det handlar om. Den har kostat kommunen en halv miljon i månaden sedan i juni.
En kommuns ekonomi kan gå ihop vid årets slut trots att det ser illa ut vid halvårsskiftet, i fjol hämtade Tierp in ett aviserat underskott och slutade på ett ordentligt plus. En liknande lyckosam upphämtning har Conny Rönnholm svårt att hoppas på i år:
- Visserligen har jag inte fått in alla aktuella siffror ännu men jag skulle bli förvånad om vi gick plus. Det krävs 8 miljoner bara för att nå ett plus minus noll-resultat, och det är inte särskilt troligt att vi klarar ens det.
Vid kommunstyrelsens sammanträde i september fick ansvariga för de bägge förvaltningarna i uppdrag att återkomma till dagens kommunstyrelsemöte med var sin handlingsplan för vad som kan göras för att minimera underskottet.
Resurscentrum för vuxna redovisar en långsiktig strategi för att minska kostnaderna och tror inte på några effekter av sin nya handlingsplan redan i år. Dels fortsätter man att utveckla arbetslinjen - med krav på en motprestation för att få försörjningsstöd - dels avser man att styra upp, och korta ned, undervisningen i svenska för invandrare (SFI). Integreringen ska förbättras, är det meningen, så att fler tidigare ska kunna försörja sig själva.
Git Näsberg, chef för resurscentrum för barn, har gjort en omfattande analys av verksamhetens brister i sitt förslag till handlingsplan.
- Det allra viktigaste är att vi följer upp våra placeringar, att de så kallade "överväganden" som ska göras var sjätte månad verkligen blir gjorda. Det har det slarvats med och allt eftersom tiden går blir det allt svårare att koppla tillbaka till den biologiska familjen.
Rutinerna ska ändras så att dokumentationen blir tillförlitlig, journaler och akter får inte bli liggande på en handläggares rum.
Git Näsberg vill också att Tierp startar en nätverksmodell med Nätverkshuset som förebild, en öppen och frivillig verksamhet inom Älvkarleby kommuns socialförvaltning.
Och hon vill anställa två nya "fältare", fältsekreterarna "försvann" i samband med omorganisationen 2006/2007. Polis och frivilliga organisationer efterlyser en uppsökande verksamhet bland barn och ungdomar eftersom man bland annat misstänker ett stort mörkertal när det gäller missbruk i den gruppen.
Så jobbar vi med nyheter