Fågeln, som är en av landets mest hotade arter, finns i små populationer på några platser runt om i Sverige. Ett av de ställen där den finns är vid Dalälven i norra Uppland i form av två par.
Tidigare år har fågeln observerats regelbundet vid Dalälven. Den här vintern har den inte varit synlig i området förrän nu.
Hos Upplandsstiftelsen har frånvaron väckt frågor och en hel del oro.
I samband med en genomgång av minneskorten från de åtelkameror som sitter vid olika talgutfodringsplatser vid Dalälven såg man att den sällsynta fågeln finns i området även i år.
– Det har varit lite nojigt och oroligt fram till vi nu gjorde observationen vid en åtel vid Dalälven, säger Pär Eriksson skogsekolog på Upplandsstiftelen som arbetar med frågor som bland annat rör hotade arter.
Enligt Pär Eriksson blev glädjen extra stor när de på bilderna såg att det handlade om en hane och hona, vilket är positivt för artens överlevnad.
Hos Upplandsstiftelsen driver man ett projekt tillsammans med Naturskyddsföreningen och ideella naturvårdare för att rädda kvar arten vid Dalälven genom utplantering av fåglar och stödmatning med talg på vintrarna.
Hackspetten är en övervintrande fågel som även brukar kallas stann-styrkfågel. Kylan kan göra att den har svårt att hitta föda. För att råda bot på detta har man placerat ut energirik talg på ett tiotal utfordringsplatser vid Dalälven.
I dag finns totalt ett tiotal par på några platser i Sverige. Förutom vid Dalälven finns den även i Värmland och Norrbotten.
– De fåglar som finns i Norrbotten tror vi kommit från Ryssland, berättar Pär Eriksson.
Varför har den vitryggiga hackspetten blivit en hotad art i Sverige?
– Det handlar till stor del om det skogsbruk vi har i Sverige och hur vi tagit hand om lövträdsskogen där den vitryggiga hackspetten trivs och häckar. Trivs vitryggen finns det alltid många andra arter, inte bara fåglar. Det är ett kvitto på en skog med hög biologisk mångfald, vilket gjort den till symbolart för naturvården.
Förutom talgutfodring pågår även ett arbete med utplantering av nya fåglar.
– När det gäller utplantering av nya fåglar placeras de till en början i så kallade voljärer (stora burar) så att de får anpassa sig till den miljö där de senare ska sättas ut, säger Pär Eriksson som hoppas insatserna ska bidra till att återetablera arten i landet.