Mätning av arbetstid ska ge mer elevtid

Under denna och nästa vecka mäter ungefär en tredjedel av alla lärare i Tierps grund- och gymnasieskola hur de använder sin arbetstid. Kommunens skolledning hoppas få underlag för att disponera lärarnas arbetsdag bättre. Målet är mer elevtid och därmed bättre elevresultat.

Ett hundratal lärare i Tierp deltar i tidsstudien. På en särskild mobiltelefon knappar de in händelser och arbetsmoment under en skoldag.

Ett hundratal lärare i Tierp deltar i tidsstudien. På en särskild mobiltelefon knappar de in händelser och arbetsmoment under en skoldag.

Foto: Anders Badner

Tierp2009-02-05 08:00
Jan Rosenfeld, produktionschef med ansvar för skola, säger att mätningen förberetts under lång tid. Han hoppas få bättre grepp om vad lärarna gör på sin arbetstid, för att bättre kunna stödja dem och öka deras tid med eleverna. Han är särskilt ute efter hur mycket tid som går bort i störningar på lektionerna, konflikthantering, sena ankomster och liknande.
- När jag varit ute i verksamheterna har jag noterat att påfallande mycket tid går åt till störningar och till att bearbeta konflikter, säger han.

Agneta Hedvall Fernström, lärare på Aspenskolan och kommunombud för Lärarnas Riksförbund, har svårt att se hur den pågående arbetstidsmätningen ska kunna ge användbara resultat eller berätta något som man inte redan visste. Hon hänvisar till att det redan finns forskning på området som borde vara tillräcklig.
- När man är engagerad i sitt arbete så är det svårt att hålla på med något mer, så registreringen blir säkert inte alldeles perfekt, säger hon.
- Men de får väl mäta och se vad de kan få fram av det, säger hon.
Från fackets sida har man inte några invändningar mot att de som vill deltar i mätningen.

Deltagande lärare har fått var sin mobiltelefon på vilken de knappar in koder för störningar, elevtid, annat skolarbete, möten, raster med mera med utgångspunkt i en lista med nära 30 punkter. Telefonen ringer själv upp och skickar koden till en databas. Med ledning av insända uppgifter går det sedan att räkna ut när varje lärare gjort vad och hur länge. Den så kallade förtroendearbetstiden, till exempel skolarbete, elev- och föräldrakontakter som sker hemifrån, ska också redovisas.
Skolchefen Jan Rosenfeld räknar med att kunna presentera ett bearbetat resultat ungefär en månad efter mätperiodens slut. Han betonar att mätningen kommer att redovisas på gruppnivå, men även med möjlighet att kunna jämföra lärargrupper exempelvis ämnesvis. De individuella mätresultaten kommer bara att presenteras för var och en enskilt.

Förra året påbörjades en liknande granskning av lärare, övrig skolpersonal och andra skolresurser på två grundskolor i Uppsala och där arbetstidsmätning var en del. Den skulle pågå hela 2008, men avbröts i förtid och endast första halvåret sammanställdes. Enkäten hade mött kritik från personal och lärarfack. Den ansågs besvärlig, tidskrävande och med ett upplägg som inte skulle säga mycket om hur lärarna använde sin arbetstid. Resultatet av den resursmätningen har ännu inte slutredovisats.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!