Matematikundervisningen har fått ta mycket stryk i debatten. Undersökningar visar att resultaten försämrats. Näringslivet och högskolorna klagar högljutt på bristande kunskaper bland ungdomarna. Samtidigt verkar många elever tycka att ämnet är tråkigt i största allmänhet.
Deppigt för en stackars matematiklärare kan tyckas. Men det går också att se bristerna som en möjlighet till förbättring. Tommy Olsson, som undervisar på Högbergsskolan i Tierp har valt det senare.
Sedan 2007 är han kommunens matematikutvecklare en dag i veckan, en satsning på initiativ av Skolverket. Hans uppgift är att genomföra lokalt förbättringsarbete och helt nyligen fick kommunen 300 000 kronor till två olika matematikprojekt. Ett riktar sig mot särskolan medan ett annat vill stimulera de extra duktiga eleverna i årskurs fyra och sju på kommunens olika skolor.
– En annan idé är att få igång en särskild matematikklass på Aspenskolan men vi måste fundera lite mer på hur vi ska utforma det. En duktig elev kan behöva lika mycket extrahjälp som en svag elev för att kunna prestera det där extra, säger Tommy Olsson.
Mycket arbete har lagts ner på att arbeta i nätverk tillsammans med Uppsala universitet och högskolan i Gävle. Och Tommy Olsson tror att det redan kan ha gett en del resultat. I de diagnostiska prov han genomför första året på gymnasiet tycker han sig ha märkt en liten förbättring på sistone.
– Vi kanske kan se ett trendbrott, åtminstone här i vår kommun. Det beror säkert på flera olika saker men en liten del kan faktiskt bero på det här arbetet. Det känns positivt i Tierp just nu och vi är många som arbetar aktivt för att vända detta.
Hans recept är att börja när barnen är riktigt små.
– Jag tror att man ska bygga en stark bas tidigt och den ska bygga på förståelse. Allting som man inte kan är lite tråkigt. Så fort kunskapen sitter blir det ganska kul. Här är lärarens roll viktig. En engagerad, entusiastisk lärare kan förändra mycket. Vi jobbar hårt med laborativa, verklighetsbaserade inslag hos oss.
Glädjen att lära sig kan komma från tillfredsställelsen att hitta den rätta lösningen. Men också i förståelsen för vad matematik egentligen är bra för.
– Eleverna behöver få se att matematik kan användas till väldigt mycket. Det räcker med att de flyttar hemifrån och ska läsa av elmätaren eller tyda skattsedeln. Matematik finns överallt och det är dessutom ett sätt att öva upp det logiska tänkandet på. Om du är duktig på logik kan du även bli duktig på att dra slutsatser på andra områden.
Anledningarna till att det inte sett så bra ut på senare år tror han är flera.
– Det har nog varit lite för stor frihet. Timplanen har försvunnit och man har valt metoder som man säkert trodde skulle vara bra men som kanske inte alltid var det. Man har haft projekt och talat om att man ”forskat” men inte riktigt byggt upp den genuina kunskapen. Sedan tror jag att alla lärare behöver utbyta erfarenheter och fortbildas för att få ny inspiration i ämnet.
Egentligen menar han att det inte skulle behöva vara så stora skillnader mellan elever med olika bakgrund. Barnen i en liten kommun som Tierp i gammal bruks- och industrimiljö kan lyckas precis lika bra som andra.
– Absolut. Tittar man på talang när det gäller matematik så kan de största talangerna finnas precis var som helst.