Många växter har försvunnit i Hållnäs
I ett unikt projekt har den lokala växtligheten i Uppland i dag jämförts med den för 80 år sedan. Projektet, som ingår regeringens satsning på lokal naturvård, presenterades på söndagen under en guidad vandring vid sjön Romsmaren på Hållnäshalvön.
Foto: Michael Lövtrup
I ett av totalt 37 projekt i Uppsala län har man jämfört den nyligen genomförda inventeringen inom projektet Upplands flora med den som gjordes av Erik Almquist 1929 när han skrev Upplands vegetation och flora.
För att illustrera några av förändringarna ledde Lena Jonsell, pensionerad universitetslektor i botanik och med i ledningsgruppen för Upplands flora, en vandring i myrmarken runt tjärnen Romsmaren, belägen på Hållnäshalvön strax söder om Fågelsundet.
Romsmaren är ett exempel på den ovanliga naturtyp som kallas rikkärr eller extremrikkärr.
Lena Jonsell pekade snabbt ut exemplar av halvgräset axag och den lilla orkidén gulyxne, kräsna arter som inte finns på många andra ställen i landet.
- Man ska inte använda ordet unik i onödan, men det är väldigt märkvärdiga myrar vi har här i Norduppland.
Den statistiska bearbetningen av inventeringarna visar att artrikedomen på många håll har minskat. Avverkning, utdikningar och minskad myrslåtter har främjat en mer likformig växtlighet.
Men det finns områden där utvecklingen gått åt motsatt håll. Lena Jonsell visade ett skogsparti som tidigare var ganska artfattigt, men där örter som sårläka och tibast nu frodas. Riktigt varför så sker är inte alltid så lätt att säga, menade Lena Jonsell. Ibland kan förklaringen vara att det rör sig om gammal betesmark där djuren tidigare höll nere växtligheten.
- Ja, här gick djuren och betade i skogen, ända ned till Fågelsundet gick de, mindes plötsligt Kristina Lagestrand Sjölin, som tillbringat ett halvsekels somrar i området.
Med på vandringen var också Tierps kommuns kommunekolog Eva Amnéus Mattisson. Formellt är det kommunerna som äger de lokala naturvårdsprojekten, även om den största delen av arbetsinsatsen är ideell.
- För kommunen kan det här projektet ge information om vilka miljöer som är sårbara och där samhället kan behöva göra en insats, menade hon.
Pengarna till de olika projekten har fördelats av länsstyrelsen. Camilla Wessberg, biolog på länsstyrelsen, berättade att man totalt har fördelat 10,5 miljoner sedan satsningen inleddes 2004
- Det har varit en väldigt stor bredd, allt i från kunskapsinhämtning till praktiska projekt där man anlägger stigar för att underlätta för friluftslivet. Och det går bra, de allra flesta projekt ser ut att lyckas!
Så jobbar vi med nyheter