Många frågetecken kvar kring gårdslämningar

Den stora stenbyggnaden, hela 40 meter lång och 12 meter bred, härrör från folkvandringstid och Vendeltid, det vill säga från perioden 400 till 700 år e Kr. Det har man kunnat avgöra genom att analysera kol 14-prover från fyndplatsen. Det lite sorgliga i kråksången är att om man på ett tidigare stadium insett att här fanns så gamla och välbevarade husfynd, så hade arkeologerna fått chansen att gräva mer och grundligare. Nu blev det inte så mycket tid och pengar som man skulle behövt.
- Vi fick klara oss med en spottstyver, säger arkeolog Anna Östling vid Riksantikvarieämbetet.

Förundersökningar gjorda för ett tiotal år sedan hade nämligen pekat på att den stengrund som kunde upptäckas i det då rätt skogiga området helt enkelt var resterna efter en ladugårdsbyggnad, man tänkte sig 1800-tal, som rasat samman och begravts.
- Ännu längre tillbaka har man väl också varit så fokuserad på båtgravarna i Vendel att man inte lyft blicken och sett sig så noga i kring, tror Anna Östling.
- På kartor från 1600- och 1700-talet finns heller inga byggnader noterade, den åkerholme som det handlar om räknades till "tassemarkerna". Men nu visar det sig att här har det legat riktigt stora och praktfulla hus, förmodligen med höga kallmurade stenväggar, och med förbindelsestråk till stormannamiljön runt kyrkan, det har man kunnat se när man tittar närmare på de gamla kartmaterialet.

Brunnby ligger där anslutningsväg 709 går fram till nya E 4 och det var med anledning av motorvägsbygget som undersökningen gjordes sommaren 2006. Arkeologerna gick in med låga förväntningar, som successivt stegrats. Man hade till exempel inte räknat med några egentliga föremålsfynd:
- Men när vi väl kommit på rätt spår, att det rör sig om ett bostadshus men också ett hus med en specifik funktion, så förvånar inte de knivblad och pilspetsar vi hittat, säger Anna Östling.
Inte heller de kasserade vävtyngderna i keramik, som suttit i en vävstol, överraskar men däremot en "hartskaka", alldeles rund och stor som en handflata:

- Den innehåller inte så mycket harts som vi först trodde, provsvaren visar i stället att den är sötad, kanske med honung, och att den är fet och näringsrik och verkar ha varit ätbar. De som gjort analyserna har aldrig sett något liknande.
Man har också funnit keramikskärvor med spår av proteiner från mejerihantering, kärlen kan ha innehållit till exempel mjölk eller smör.
- Fortfarande frågar vi oss vad den här imponerande gården har haft för funktion. Nu vet vi dessutom att det har legat flera stora hus på platsen samtidigt. Var ska dessa fynd placeras in i förhållande till Kungsgården i Vendel? Vilken betydelse har de haft? Kanske är detta spår av en samhällsklass man inte riktigt har nosat på tidigare.

Många frågetecken kvar kring gårdslämningar

Nu är den stora gård som man funnit lämningar efter i Brunnby, i Vendels socken, daterad. Men fortfarande finns flera frågetecken kvar kring fyndet, vars betydelse under hela utgrävningstiden gäckat arkeologerna.