Många allvarliga bränder på kort tid
I åtta bränder på bara fyra månader har fem bostadshus nu totalförstörts i Tierps kommun. I två av eldsvådorna, där huset inte brunnit ned till grunden, har allt lösöre gått förlorat. Är det "normalt" med så många allvarliga bränder på så kort tid i en enda kommun?
Gården i Gunnarsbo, öster om Skärplinge, brann ned till grunden. Foto: Ann Svalander
Foto:
- 2007 års siffror är inte sammanställda än, men 2006 gjorde brandkåren i Tierp 232 utryckningar, 27 av dem gällde "brand i byggnad" och det är bara att dela med 12 så ser man att två per månad inte är något märkvärdigt snitt.
- Sedan kan det slumpa sig så att de kommer extra tätt, med bara dagar emellan, eller att de är särskilt allvarliga. Att de får så här ödesdigra konsekvenser är vanligare ju längre ut på landsbygden man kommer, så det är inte konstigt i en stor kommun som Tierps med långa avstånd. För räddningstjänsten går det inte att ha Stockholmsberedskap över hela landet.
Årets bränder i Tierp har ju inte heller så särskilt mycket gemensamt när det gäller brandorsaken. Två bränder har varit anlagda, den i Gatmot och den i Knypplan, bränderna i Söderfors och Tobo orsakades av överhettning, branden i Gryttjom av elfel och branden på Kyrkogatan i Tierp av torrkokning medan orsaken till torsdagens brand i Gunnarsbo sannolikt aldrig blir helt klarlagd.
- Vanligast är faktiskt att en brand är anlagd. Vi vet att det gäller för omkring en tredjedel av alla bränder, i hälften av de fall där brandorsaken förblir "okänd" är branden anlagd, säger Ulf Erlandsson.
- Men statistiken säger att bara drygt 13 procent av alla bränder anlagts, för det är det som gått att bevisa.
Lättare är det då att konstatera att en brand ska sorteras in i kategorin "glömd spis". Där hamnar tio procent av alla bränder, ungefär 1 000 per år.
- Folk är inte medvetna om hur farligt det är. En platta som står på blir illröd men oftast är strålningsvärmen inte tillräcklig för att den fasta köksinredningen ska fatta eld. En potatiskastrull som står och kokar torrt utan lock är en mycket större brandfara. Man tror kanske inte att potatis brinner, men det gör den. Först blir potatisarna till svarta kolbullar, sedan tar de eld och ett par decimeter höga lågor tänder underskåp eller annat kring spisen.
En tröst är att bränderna minskar något lite år för år:
- Vi har en långsamt sjunkande kurva, säger Ulf Erlandsson.
- Att så många hem numera har brandvarnare betyder mycket, man upptäcker tillbuden i tid.
Också när det gäller hur många som dör i bränder varje år är siffrorna försiktigt positiva.
- I fjol omkom 97 personer. 100 dödsfall per år är det snitt vi brukar räkna med.
Så jobbar vi med nyheter