Det är en klassisk oktoberdag. Regnet faller ihärdigt och det är tyst och stilla i skogen.
– En sådan här dag brukar inte hackspettarna röra sig mer än nödvändigt, men med lite tur kan vi nog få se dem, säger Naturskyddsföreningens projektledare Kristoffer Stighäll.
Vi smyger fram till en stor bur som satts ut i skogen i närheten av Untra. Det här är tillsammans med det närliggande naturreservatet Båtfors och Färnebofjärden det bästa området i landet för vitryggig hackspett. I buren får utplanterade vitryggar vänja sig vid den nya miljön och de serveras mjölmasklarver och talg.
– Efter ett tag klarar de sig själva, men de behöver lite stöd innan de etablerat sig. Den vitryggiga hackspetten är helt beroende av insekter. Den behöver ljusa lövskogar, gärna 80-åriga aspar och björkar, och gott om död ved. När bränder och översvämningar var vanliga var det inget problem, säger Kristoffer Stighäll.
Han visslar för att locka till sig rariteterna och rätt som det är sänker sig inte bara en utan två vitryggiga hackspettar i bågformade rörelser ner mot en avbruten trädstam. Fram med kameror och kikare.
– Namnet är lite missvisande för det är inte särskilt mycket på ryggen som är vitt, säger Kristoffer Stighäll.
En kort stund visar de upp sig, sedan flyger de vidare mellan björkarna i sin jakt på smaskiga vedinsekter. I den här delen av landet har skogsbolagen Bergvik Skog (markkägare) och Stora Enso Skog (förvaltare) avsatt sammanlagt 1 000 hektar som vitryggsområden. Efter många år har nu myndigheter, skogsbolag och miljöorganisationer fått i gång ett framgångsrikt samarbete.
– Vi är måna om att bevara den biologiska mångfalden för kommande generationer men hade inte kunnat göra det utan experthjälp från andra, säger Göran Hylander på Stora Enso Skog.
Åtar ni er att sköta området även i framtiden för att hålla granen borta?
– Vi får se hur samarbetet utvecklas men jag tror inte att granen kommer att bli något större problem här, säger Göran Hylander.
Bolagen fick i alla fall ut en del pengar när de högg bort alla granar och eftersom området är stenigt skulle det ändå vara svårt att få nya granar att växa. Vitryggen räknas som en av norra Europas viktigaste paraplyarter i skogslandskapet. Det innebär att om man ser till att den trivs så gynnar man en mängd andra arter på samma gång.
– Det här är verkligen en hotspot för naturvården. Här i trakterna finns över 200 sällsynta arter, säger Kristoffer Stighäll.
Han är glad över samarbetet som äntligen börjar ge frukt.
– Bolagens satsning betyder otroligt mycket. Vi hade inte kunnat få till de stora ytor som behövs utan deras hjälp. Ett enda vitryggspar behöver 100 hektar, säger Kristoffer Stighäll.
Insatsen vid Untra kallar han för en av de mest radikala som gjorts i Sverige.
– På över 150 hektar har i stort sett varenda gran tagits bort. Det kan vara svårt att få myndigheter att göra sådana åtgärder i naturreservat trots att det i många fall kan vara befogat, säger Kristoffer Stighäll.
Det mest akuta problemet nu är att få till tillräckligt stora områden tillräckligt fort. På Nordens arks avelstation väntar nämligen vitryggiga hackspettar på att planteras ut och planen är att flytta ut 10–15 stycken varje år framöver.