Läxhjälpen lockar både yngre och äldre elever, från grundskolans tidigare år till gymnasiet och även komvux. Många har ursprung i andra länder, men läxhjälpen är öppen för alla som stött på kunskapströsklar. Hjälpen är en lugn vrå, med vuxenstöd och uppmuntran. Inte sällan också med möjlighet även för läxhjälparna att skaffa nya kunskaper.
Ingrid Larsson är en av de engagerade läxhjälparna och om det ömsesidiga lärandet säger hon:
– Vi kan lära oss mycket om andra länder och vi får möta människor som vi inte skulle ha träffat annars.
Som lämplig läxhjälpare beskriver hon en ödmjuk person med förmågan att vara uppmuntrande.
– Men det behöver inte vara en lärare eller pedagog.
Alla som passar in på den beskrivningen, och som kan bjuda på några eftermiddagstimmar på onsdagar, kan därför hörsamma uppropet om fler volontärer.
Det ställs inga formella krav.
– Man ska vara en vanlig medmänniska och ha grundskolebehörighet.`
Det säger Berit Lehtipalo från Rädda Barnen i Tierp och en av de fyra läxhjälpare som varit med under året.
Sedan en läxhjälpare med särskilt goda mattekunskaper lämnat gruppen för jobb närmare Stockholm är det särskilt önskvärt att hitta en ny volontär som klarar matte och andra na-ämnen på lite högre nivå.
– Hittills har vi inte blivit direkt ställda, men ibland kommer elever med lite svårare uppgifter, säger Berit Lehtipalo.
Som födelsedagsföreläsare hade Rädda Barnen i Tierp bjudit in Ann-Charlotte Aneståhl, rutinerad läxhälpare från Uppsala. Hon har sin bild klar av idealiska läxhjälpare:
– De får gärna vara unga, i övre tonåren eller kring 20 plus. Då blir de som en storasyster eller storebror, som man inte behöver slåss med utan som hjälper en.
Med unga läxhjälpare blir resultaten överlag också bra och de som söker sig till hjälphörnan återkommer.
Ann-Charlotte Aneståhl sätter goda läskunskaper allra främst, som ingång till snart sagt alla andra färdigheter. På ett globalt plan ser hon dessutom klara kopplingar mellan människors kunskapsnivå och den risk de löper att hamna i svårigheter.
– I de länder som är krigförande är läskunnigheten kring 40 procent. I alla västländer är den 98-99 procent, säger hon.
– Spetsar man till det så leder lägre utbildningsnivå till bråk och med ökad risk att bli barnsoldater. Utbildning är något att göra och kunskaper ger en trygghet.