Lärkan drillar trots sen vår

Den tröga våren gör luftrummet tystare än vanligt. Men fågelguiden Anders Arnell spejar ändå.

Foto: Anders Badner

Tierp2013-04-01 16:08

– Jag tycker egentligen mer synd om vinterfåglarna, som är ganska slutkörda. Det är ett hårt liv att vara småfågel på vintern.
Det säger Anders Arnell, påskhelgens fågelguide vid Varggropens fågeltorn nära Vendelsjöns sydspets. Han fågelspanar både från tornet och från sitt hus med tillhörande fågelcafé strax ovanför tornet.

Visst saknas många av de vårfåglar som annars hör påsk- och vårtider till, men när både våren är trög och påsken tidig så är det betydligt lugnare och tystare i luftrummet.
Vid lunchtid på påskdagen hade han och fågelskådarvännen Lars Sund räknat in ett 20-tal grågäss och två knipor. Några lärkor har hörts drilla och en stare var synlig i tidig morgontimme.
– Men en stare gör ju ingen vår, konstaterar Lars Sund.

Inom kikarhåll från tornet ligger en kvartett sångsvanar och ruvar, till förväxling lika små ensilagebalar på snötäcket. Efter en stunds väntan lösgör de sig från snö och lyfter på låg höjd.

Långfredagen bjöd enligt tornets rapportbok på mer aktivitet i luftrummet, med noteringar som fiskmås, trut och sävsparv. Men det skulle behövas mer öppet vatten och livgivande värme för att väcka det verkliga fågellivet.

Anders Arnell väntar exempelvis på tofsvipan.
– En bra symbolfågel för platsen. Den kan vi nästan lämna garanti på under tiden mars till november, säger han.
Av samma skäl har han och hustrun Karin Gerhardt valt just tofsvipan som logga och maskot till sitt café med egen fågelaltan ut mot sjön.

När han inte fågelguidar vid sjön eller i de omkringliggande ugglerika skogarna jobbar Anders Arnell som projektledare vid Centrum för naturvägledning vid SLU i Uppsala. Han har särskilt intresse för platsens betydelse för naturupplevelser och hur man stimulerar besökarna till att få sina egna upplevelser och naturminnen. Anders Arnell kallar det igenkänning:
– När jag hör en speciell fågel, till exempel en lärka, då kommer alla andra lärkor jag hört också tillbaka.

Hans fågelvän ornitologen och författaren Lars Sund hakar på temat igenkänning och pekar från tornet ut över fälten:
– För mig är det där aftonfalkens buske. Där satt den så snyggt och prydligt, minns han från ett besök för flera år sedan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!