I söndags hittades ett barnskelett i en näverlåda i ett hus utanför Tierp. En rättsmedicinsk undersökning ska nu genomföras. Anja Petaros, ST-läkare i rättsmedicin och rättsantropolog på rättsmedicinska enheten i Linköping, förklarar hur det funkar.
– Varje skelett har sin egen historia. Det handlar om att kunna läsa det på rätt sätt och att sätta det i en kontext.
I den rättsmedicinska undersökningen kommer skelettet dateras, och således avgöra om det är av rättsmedicinskt eller arkeologiskt intresse.
– Om det hänt i nutid så utreder man det polisiärt, säger hon.
Även om man kan få en känsla av att kvarlevorna är gamla, måste man kunna bevisa det genom att använda bra och säkra metoder.
– Utifrån utseendet går det inte att bedöma med säkerhet om de är gamla eller inte, benen kan lura oss. Man kan också använda artefakter som hittas vid fyndplatser, så som hur kläder ser ut.
Ben och kvarlevor dateras med kol-14-metoden. Den bygger på att radioaktiva kolisotop från luften lagras i vävnader. Genom att mäta halterna av kol-14 och sen jämföra med den halten som fanns i atmosfären en viss tid kan man bedöma om kvarlevorna är ett nya eller gamla.
– Vanligtvis brukar ett provresultat ta några veckor.
Utöver datering, är det även viktigt att försöka fastställa kön, ålder, längd och eventuellt dödsorsak.
– Man kan rekonstruera mycket. Utifrån skelettdelarna letar vi tecken som kan berätta om hur personen levde och dog.