Enligt Skolverkets senaste statistik har 43 procent av niorna i Tierps kommun inte uppnått kunskapskraven i ett eller flera ämnen. 24 procent saknar behörighet till gymnasiet. Siffrorna gäller de som slutade nian 2015.
Även på gymnasienivå ser siffrorna dystra ut, 64 procent av eleverna tar examen inom tre år och 40 procent saknar behörighet för att läsa vidare på universitet och högskola.
Siffrorna är kända sedan tidigare. Skolresultaten i Tierp har lyfts både på kommunstyrelsen och i fullmäktige. Oppositionen vill att man agerar nu.
– Majoriteten måste ha en plan för att lösa det här. Det är en katastrof, skolresultaten har varit låga sedan 2006, säger Åsa Sikberg (M), barn och utbildningsnämndens vice ordförande.
Flera politiker och tjänstemän skyller resultaten på att Tierp är en gammal bruksort där familjer prioriterar arbete före studier, en förklaring som Åsa Sikberg menar att man inte kan godta.
– Det håller inte. Vi kan inte låta låg utbildningsnivå gå i arv. Vi måste rigga för att elever som har det svårt får hjälp med tidiga insatser redan i lågstadiet, annars följer problemen med upp i skolan.
Utbildningschef Henrik Hedqvist är inte heller nöjd med resultaten, men säger samtidigt att man har en plan för att förbättra elevernas skolresultat.
– I tre år har vi satsat på att fortbilda rektorer och förskolechefer. Tanken är att de sedan sprider kunskapen utåt i organisationen. Resultaten har ökat sedan vi började med den här satsningen. I grundskolan låg betygen under riksgenomsnittet för ett par år sedan men nu håller det på att vända, säger Henrik Hedqvist.
Åsa Sikberg är inte imponerad av resultatökningen.
– Betygen har ökat pyttelite ja, men det är inte okej för mig. Målet måste vara att alla ska klara nian, punkt.
De elever som inte har fullständig behörighet till gymnasiet får läsa upp de grundskoleämnen som fattas på ett så kallat introduktionsprogram, IM. Det gör att vissa elever går ett år längre på gymnasiet, någonting som blir kostsamt för kommunen då varje elev kostar minst 100 000 kronor om året.
Enligt Skolverkets statistik saknar även 64 procent av lärarna vid gymnasiet i Tierp pedagogisk utbildning.
– Låga skolresultat hänger ihop med lärarnas utbildningsnivå, men vi söker alla statliga medel vi kan få för att höja lärarnas kompetens till exempel genom lärarlyftet, säger Henrik Hedqvist.
Han pekar på vikten av att göra Tierp till en attraktiv kommun för lärare att jobba i.
– Jag har framfört till politiken att jag vill ha mer pengar för att satsa på lärare, men kommunen har de pengar man har. Vi kan inte trolla.