På håll är kyrkan i Västland ståtlig, men kommer man närmare ser man att det finns rejäla skönhetsfläckar på fasaden. Men även invändigt i kyrkans konstruktion finns allvarliga problem.
– I kyrktornet finns bjälklag och de stockar som håller samman tornet. Många av dessa håller på att ruttna och falla sönder, förklarar kyrkvaktmästaren Niclas Söderlund.
Tidningen får hänga med på en klättring upp i kyrktornet, på branta trappor, tillsammans med Niclas Söderlund och Peter Staland, ledamot i kyrkorådet i Tierps pastorat.
De visar på flera rejäla trästockar där det syns tydliga spår av förruttnelse och mögel.
De flesta av trästockarna daterar sig till 1860-talet, men Niclas Söderlund tror att en del stockar kan vara från den gamla 1300-talskyrkan som revs när den nuvarande byggdes.
– Vi har besiktat tornet med drönare och fått en viss uppfattning om skadorna. Men det finns flera dolda utrymmen i tornet som vi inte kommit åt. Så först när vi börjar renovera och flyttar på stockarna kan vi säga mer om omfattningen.
För ett par år undersökte tornet av Riksantikvarieämbetet, svenska kyrkans experter och byggföretag. De konstaterade att läget var allvarligt och redan då vidtogs vissa åtgärder.
– Då bestämdes att kyrkklockorna inte skulle få användas längre eftersom risken var stor att kraften från ringningarna skulle orsaka skador och göra att tornet rasade samman. Nu har vi ett förinspelat band med kyrkringningen som vi spelar i stället.
Vad beror problemen på?
– Troligen en felkonstruktion som gör att regnvatten letar sig in i tornet och orsakar problem.
Kyrkan som stod färdig år 1862 är med sina 500 sittplatser en av landets största landsortskyrkor.
– Det har varit en del lappa och laga under åren, men inga omfattande renoveringar av tornet har gjorts sedan kyrkan byggdes. Att det blivit så har troligen varit en resursfråga.
Nu ska ett renoveringsarbete inledas i slutet av mars och pågå resten av året. Många av de stockar som ska bytas ut mäter upp mot 8 meter.
– Vi inser att det kommer att bli ett omfattande renoveringsarbete där vi avsatt 4,5 miljoner kronor av pastoratets egna pengar. Till det kommer sedan olika typer av ekonomiskt stöd från den statliga kyrkoantikvariska ersättningen.
– Men hur mycket pengar det kommer att handla om i slutänden är svårt att säga – men det är väl investerade pengar för att vi ska kunna hålla den här kulturfastigheten öppen, säger Peter Staland.