Kvarlevorna arkiveras – inget beslut om begravning

Det var i augusti i år som ett barnskelett som låg i en näverkorg föll ned från ett vindsutrymme i äldre hus i en brukslänga i Åkerby utanför Lövstabruk.

Hos polis och åklagare inleddes en mordutredning med anledning av fyndet. Även Rättsmedicinalverket deltog och åldersbestämde kvarlevorna till mellan 1695 till 1725 eller 1801 till 1930.

Nu är polisutredningen nedlagd och kvarlevorna ska lämnas över till Upplandsmuseet. De placeras tills vidare i museets arkiv i Morgongåva.

– Vi kommer att ta hand om och behandla det på ett värdigt sätt, förklarar Berit Schütz, avdelningschef och ansvarig för Upplandsmuseet samlingar.

Det kan även längre fram bli aktuellt med en begravning. 

Hon förklarar att museet har ett uppdrag att vårda, bevara och bidra med ökad kunskap om vår historia. Det är i det sammanhanget man ska se dessa kvarlevor. Redan i dag finns andra kvarlevor bevarade på museet just av det skälet. 

– Begravning kan bli aktuell, men vi har inte fattat några beslut ännu. Om så blir fallet så tas kontakt med den aktuella församlingen, säger Berit Schütz.

Hon förklarar att museet med jämna mellanrum tar emot eller hittar kvarlevor i samband med olika utgrävningar.

– Då handlar det om betydligt äldre fynd ofta i samband med arkeologiska utgrävningar. Här pratar vi om betydligt yngre kvarlevor som påträffats i en väldigt ovanlig kontext – det vill säga på vinden till ett hus.

Har ni fått reaktioner från allmänheten kring detta?

– Det här är ett uppmärksammat fall som väcker känslor och frågan om begravning är högst relevant. Även om händelsen ligger längre tillbaka i historien så berör den. Detta är vi medvetna om och har stor förståelse för.

Från museets sida vill man även försöka ge en bredare bild av hur det var att vara ensam kvinna och föda ett barn under 1700- och 1800-talen. 

– Kanske kan vi ge svar på ett när, ett hur och ett varför i det här fallet. Förutom att bidra med kunskap är även detta en del i ett arbete att ge det här barnet och dess mamma ett värdigt slut och upprättelse.

Hon förklarar att museet kan bistå med kunskap på flera områden. 

– Redan i dag har både en arkeolog och en osteolog, som arbetar med analysera ben, anmält att de vill delta i analysen av kvarlevorna och svepasken, säger Berit Schütz.

Museet kommer även att ta del av förundersökningen och den Kol 14-analys som gjorts av Rättsmedicinalverket för att fastställa från vilken tidpunkt kvarlevorna kommer.

De osteologiska undersökningar som kan komma att göra, vad kan det tillföra?

– Osteologen kan utifrån sina analyser dra slutsatser om till exempel ålder, vad det ätit, sjukdomar och levnadsförhållanden. Vi har andra exempel i våra samlingar där den här typen av analyserar kunnat säga att personer lidit av spetälska eller dvärgväxt.

– Vi kan även komma att undersöka den näverkorg som kvarlevorna låg och se om det kan ge ytterligare indikationer om ålder och tidpunkt.

Hon utesluter inte heller att man kommer att ta hjälp av även exempelvis släktforskare som har specifika kunskaper om huset och området, kyrkböcker och Bruksarkivet i Lövstabruks material.

Kommer kvarlevorna att ställas ut i något sammanhang i framtiden?

– Ingenting sådant är aktuellt i dag. Vi ska nu ta hand om kvarlevorna och invänta analyser. Vad det arbetet kan leda till får vi återkomma till.