Kustfiskaren som inte ger upp

Den sista torsken fick kustfiskaren Kjell-Owe Björk upp ur havet för tjugo år sedan. Förr kunde han skryta över fångsterna, det gör han inte längre. Nu muttrar han över krisen i fiskerinäringen.

Tierp2006-05-08 23:20
Fredagsmorgon. Rått och ruggigt, det regnar småspik, bara fyra, fem plusgrader i luften - och vinden blåser snålt.
Vi träffas vid Kjell-Owe Björks fiskvagn i Fjällbackens Centrum i Brynäs.
Fiskvagnen är fylld av delikatesser. Dofter som av citronpepprad lax som rökts i Grisslehamn i Roslagen och andra fiskprodukter får det att vattnas i munnen.
Kustfiskare är en bristvara i dag. Kjell-Owe Björk är utrotningshotad. Men han är en fighter. När kollegor ger upp och till och med lägger av med fisket, tyngda av krisen, tar han upp striden och ryter åt makthavarna. En radiokanal intervjuar honom inte längre därför att han är för rak i sina uttalanden.

— Sälen är det stora problemet. Den hotar fisket därför att den tar så mycket fisk och förstör nät och andra redskap. Proffsjägare måste sättas in som gör en omfattande avskjutning av sälen, skarven måste också minskas. Annars dör kustfisket ut inom fem år. Hur skulle trafiken i Sverige fungera om inte älgstammen sköts av varje år? säger Kjell-Owe Björk när vi sitter i bilen och är på väg till Fliskärs båthamn.
När vi kommit fram visar han sin fiskebåt, en öppen snabb- och grundgående, 6 meter lång och 2,4 meter bred.
— Jag sålde min stora fiskebåt med hytt i höstas. Jag är nöjd med den här öppna, med den kan jag gå in och gömma mig på grunt vatten för sälen och lägga nät, förklarar han.

Han startar kraftpaketet till motor på runt hundra hästar och så ger vi oss in dimman. Väl i väg höjer han rösten för att överrösta motorljudet:
— EU:s regler blir krångligare och kostar mer för oss fiskare. Det finns ingen framtid för fisket, inga unga vill ta över. Det är dyrt att köpa båtar och motorer och så är det en massa papper och krångliga tillstånd till förbannelse. Byråkratin är värre med EU.
Eu-reglerna har till exempel tvingat honom att slopa sitt rökeri.
— Det skulle kosta mig 5,5 miljoner kronor att få det godkänt! Vad ska jag få dom pengarna ifrån? Rökeriet måste vara vissa kvadratmeter, grenriset ska ligga under tak och gud vet vad. Nu tar jag den fisk som ska rökas till ett rökeri i Grisslehamn i Roslagen. En dag i veckan åker jag därför cirka tjugo mil för att få fisken rökt.
Några andra fiskebåtar syns inte till och på väg mot ön Bålharen pekar han ut en skarvkoloni.

Uppskattningsvis finns här omkring 3 000 skarvar och när vi kommer nära flyger alla fåglar upp i luften, himlen blir nästan svart.
Skarven är ett hot mot fisket och fiskbeståndet. Den äter småfisk. Därför ökade länsstyrelsen i Stockholms län ut skyddsjakten på skarv för någon vecka sedan. I år får 700 skarvar skjutas i Stockholms län jämfört med 500 året innan. Sedan 1994 har antalet skarvar enbart i Roslagens och Stockholms skärgårdar ökat från cirka 150 fåglar till omkring 23 000.
Kjell-Owe Björk har fiskat i hela sitt liv. Hans första fiskebåt köpte han för 25 år sedan. Han fiskar längs norra Upplandskusten och utanför Gävle. Det är jobb hela tiden och han finner ingen vila i det här yrket:
Han fiskar tre dagar i veckan. Då lägger han nät och går ut vid sjutiden på morgonen. Han har ett 60-tal nät som är 30 och 60 meter långa. Han tar upp dem morgonen efter. Två dagar i veckan åker han med fiskleveranser till Stockholm och två dagar står han i fiskvagnen.

I hans fiskevatten fiskar han allt som går att fiska som sik, strömming, lax, gädda, abborre och laxöring, nors, id, brax och gös.
Den sista torsken på dessa vatten togs upp för tjugo år sedan. Torsk finns inte förrän man kommer ner till Grisslehamn och söderut.
— De stora göteborgstrålarna fiskade slut på torsken här utanför Gävle och norra Upplandskusten, säger han med bister min.
Det går fort att lägga näten. Det är gjort på en timme.
Den första veckans fångst den här säsongen i månadsskiftet april/maj blev 100 kg gädda, 7 kg abborre, 13 kg sik, 2,6 kg nors och 7 kg brax.
Inte illa. Premiärveckan blev bättre än på flera år, tycker Kjell-Owe Björk, inte minst med tanke på att vattnet är kallt och att fisken inte rör på sig så mycket då.
— Men så var det bara jag ute och fiskade också. Kylan avskräckte de andra fiskarna. Det blir andra bullar när dom kommer ut och vi ska dela på havets tillgångar.

Nästa år tänker Kjell-Owe Björk ta förtidpension, då är han 61.
Han får ut 6 600 kronor i månaden på sin pension efter ett liv som fiskare.
— Jag har en hustru som driver en livsmedelsbutik i Gävle. Jag får leva på hennes lön. Men att fortsätta heltid som kustfiskare, nej, då orkar jag inte längre.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om