Kunnig guide vid Ledskärsinvigning
Fåglarna var där, fågelskådarna var där, den naturintresserade allmänheten var där, representanter för Tierps kommun och Upplandsstiftelsen var där. Så kunde det nyrustade Ledskär invigas med bandklippning och trumpetfanfar en strålande solig söndagsförmiddag.
Fabian Backlund och Kari Löe bistod gärna "Linné" med växtmaterial att analysera.
Foto: Ann Svalander
Nu är restaureringsjobbet gjort och i fortsättningen får betande kor stå för den kontinuerliga skötseln - som fågellokal är området beroende av att markerna hålls öppna och kan erbjuda immigrerande gäster såväl landningsbanor som något att äta.
Den officiella invigningen sköttes av Göran Carlsson, ordförande i utskottet för samhällsbyggnad i Tierps kommun, som klippte bandet på det nya fågeltornet. Sedan delades besökarna upp i tre grupper för att gå på rundvandring med Upplands naturguider, inhyrda från Upplandsstiftelsen.
Temat var förstås Linnéanknutet och Emil Nilsson, nybliven doktor i växtekologi, bar en tidstypisk utstyrsel - baserad på Linnés bröllopsdräkt från 1738 - som Uppsala universitet låtit sy upp åt honom. Nu syntes han lätt bland alla vindtygsklädda besökare när skocken traskade i väg ut i beteshagarna, var och en med uppgiften att plocka en ängsväxt att få artbestämd.
- Ta gärna något som sticker ut, manade Emil Nilsson.
Och vad hade man hittat? Jo, flera fann en liten blå växt:
- Här har vi en svåring! Faktiskt en sällsynt art, rosettjungfrulin. Kusinerna till den här lilla blomman finns i Afrika, och där har de väldigt stora blommor. Och titta här, vet ni vad detta är? Just det, en smörblomma! Och den är jätteintressant, för de flesta blommor behöver pollineras men den här kör med jungfrufödsel. Så blir det också lite slarviga blommor ibland, det kan fattas något kronblad. Och här har vi en kabbeleka...
- När den blommar säger man att det är dags att lägga strömmingsnät, vet en bland åhörarna att berätta.
Så fångar Emil Nilsson en jordhumla i sin håv - Linné och lärjungarna var utrustade med håv, och med bössa (dåtidens fågelkikare) - och bjuder församlingen på en lektion i humlors liv och leverne. Via skogsbingeln som syns på våra svenska hundralappar, vitsippan, harsyra och maskros tar vi oss rundan runt och avslutar med ett backtravefynd.
- Genetikernas favoritväxt: man sår den och på tre veckor blommar den - backtraven är bananflugans parallell.
Så jobbar vi med nyheter