Kräftor i Strömarån ska räddas
Fiskvägar och kräftbostäder. För ett par år sedan pekade länsstyrelsen ut Strömarån i Tierp som ett av länets mest värdefulla sötvattensmiljöer. Nu planerar både länsstyrelsen och Upplandsstiftelsen för åtgärder som kan bibehålla och förbättra åns tillvaron för åns invånare.
Arkivbild
Foto: Jörgen Hagelqvist
- Genom åren har man grävt om och rensat ån och tagit upp sten och det har vållat olika skador på livet i vattendraget. Den här åtgärden handlar framför allt om att skapa gömställen för den rödlistade flodkräftan, berättar Joel Berglund som är naturvårdare och limnolog vid Upplandsstiftelsen.
Flodkräftan har minskat stort sen signalkräftan kom med kräftpesten och i dag finns det få flodkräftbestånd i Sverige, varav Strömarån egentligen är det enda fungerande i Uppsala län. Upplandsstiftelsen, länsstyrelsen i Uppsala län och markägarna längs Strömarån samarbetar i ett projekt för att göra livsbetingelserna för den hotade kräftan så gynnsamma som möjligt och att lägga tillbaka stenar i vattnet är en del i detta.
- Lokalbefolkningen har ju märkt att flodkräftan har minskat och vi märker ett stort engagemang för frågan. När vi hade ett informationsmöte om det här var det otroligt stor uppslutning och det tror jag beror på att flodkräftan är som älgen - det är ett traditionsbundet inslag och man är mån om att behålla den, säger Joel Berglund.
I ett första steg är det en ungefär 150 meter lång sträcka av ån som ska biotopvårdas med stenläggning men Joel Berglund hoppas att det sedan kommer bli aktuellt på flera ställen längs ån.
- Det är en ganska snäll åtgärd som inte märks särskilt mycket för omgivningen. Vi har jobbat med Strömarån länge och nu börjar det röra på sig. Folk vet vilka vi är och vad vi vill och det kan öppna för fler sådana här åtgärder, säger han.
Längre fram kan det bli aktuellt med ytterligare flera åtgärder för att förbättra vattenmiljöerna i ån.
På länsstyrelsen är Strömarån först ut av de listade värdefulla vattenmiljöerna att få ett åtgärdsprogram och nu pågår ett förprojekteringsarbete för att utreda hur man skulle kunna bygga fiskvägar förbi Skärplingedammen och Åkerbydammen.
- Dammarna är hinder för fisk och kräfta att vandra upp genom Strömarån och för att återskapa så naturliga förhållanden som möjligt och återskapa forna fiskvandringsvägar och lekplatser behöver fisken kunna vandra utan hinder, säger Erik Törnblom som är miljöutredare vid miljöenheten på länsstyrelsen i Uppsala län.
Det finns olika sätt att underlätta fiskens vandring förbi dammarna. Man kan till exempel gräva omlöp, eller fiskvägar, runt dammen, bygga trappor eller fylla ut sträckan nedströms dammen med sten..
- Men exakt vilka lösningar som blir aktuella och när det blir är inte utrett. Det finns många saker att ta hänsyn till och det är just vad vi tittar på nu, säger Erik Törnblom.
Syftet med att ta återskapa fiskvandringsvägar i Strömarån är att få så naturliga förhållanden i vattnet som möjligt och att förbättra fiskbeståndet i ån och vid kusten.
Så jobbar vi med nyheter