Kommunalrådet vågar inte ge några fagra nyårslöften

Vad kan Tierps kommuninvånare vänta sig av det nya året? Vi frågade kommunstyrelsens ordförande finanskommunalrådet Bengt-Olov ­Eriksson (s).

Bengt-Olov ­Eriksson vågar inte ge några löften.

Bengt-Olov ­Eriksson vågar inte ge några löften.

Foto: Björn Ullhagen

Tierp2005-12-31 00:00
Har du något nyårslöfte att ge oss?— Jag brukar faktiskt aldrig ge några nyårslöften, inte ens privat.
Inte inför ett valår heller?
— Särskilt inte då. Och det är inte alldeles lätt, det här. Jag skulle vilja lova bättre sysselsättning, men den frågan äger man ju inte helt och hållet själv. Men jag tror ändå att det blir fler jobb eftersom våra industrier går bra. Och där vill jag verkligen hjälpa till med det som står i min makt. Som att till exempel, med arbetsförmedlingens hjälp, ta fram enstaka skräddarsydda kurser för att möta företagens behov.
Men alla kan kanske inte jobba i industrin?
— Nej, vi har en lite ensidig arbetsmarknad. Jag skulle önska att vi fick fler tjänsteföretag, både för att serva industrierna och kommuninvånarna.
Det handlar väl om utbildning också, att inte alla läser vidare?
— Jo, här ligger pojkarna klart under riksgenomsnittet, det är ett problem. Men det är en kulturfråga, och förändringen kommer men det går långsamt.
Kulturfråga?
— Det är lite så på sådana här bruksorter, att man inte har tyckt att det har varit nödvändigt att studera.
Vad kan göras då för att ungdomarna ska vilja fortsätta plugga?
— Det krävs nog att företagen också tydligt talar om vad de behöver, att de helt okvalificerade jobben inte finns längre. För trots arbetslösheten har de inte alldeles lätt att få tag i folk med rätt kunskaper. De måste ut i skolorna, och inte först i gymnasiet utan tidigare.
Det gnälls mycket på Tierps unga. Tror du på dagens ungdomar?
— Ja, absolut, tveklöst! Och för de allra flesta går det ju faktiskt bra och de får jobb. Det är viktigt, men också oerhört svårt, att motarbeta den här negativa attityden. Alla måste dra åt samma håll, då når man resultat.
Skapas det några sådana nätverk för att vända trenden?
— Flera finns ju redan, som Stickspåret och Hälsopunkten, när det gäller arbetslösa unga och långtidssjukskrivna. Och sådana projekt kan ge sidoeffekter, som den arbetsgivarring som vi håller på att skapa för att företagarna ska ha mera kontakt, sinsemellan och med oss i den offentliga sektorn. En bättre överblick breddar marknaden.
Ungdomarna känner inte att man lyssnar på dem. Hur får de inflytande? Är "ungdomsfullmäktige" en väg att gå?
— Jag vet inte. Vi hade ett ungdomsråd tidigare men intresset dog ut...
Kan man inte bara komma upp till dig med ett konkret förslag på något man vill göra eller ändra på?
— Jo, det är klart att man kan. Jag tar emot avgångsklasser, men det är ju förberett från skolans sida. Det behöver det inte alls vara.
Men några pengar har du inte?
— Det där är en myt. Vi har 800 miljoner kronor för 2006. Mycket är visserligen uppbundet men att vi inte skulle ha någon handlingsfrihet, det håller jag inte med om. Vi har ökat på budgeten under en följd av år, och totalt blir det en ökning också nu. Men några egentliga nysatsningar finns det inte planer på.
Ingen galleria?
— Det är inte en kommunal fråga. Men Fredners torg bakom ­it-kaféet är en kommunal tomt som skulle passa bra.
Någon större butikskedja skulle väl Tierp behöva, vid sidan om Lidl?
— Det skulle behövas en aktör utifrån ... Men de stora kedjorna kräver minst 10 000 invånare på etab­leringsorten. Fast jag hoppas ändå att det kan bli en del förnyelse på det området, men mer kan jag inte säga.
Till sist?
— Så tror jag att villabyggandet ökar. Vi kommer att kunna erbjuda 10—12 tomter i området på andra sidan vägen från OK-macken. Och de behövs. I dag är efterfrågan större än tillgången, både lokalt och utifrån.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!