"Det historiska materialet i bruksarkivet har stor betydelse för människors identitet även nu i våra dagar", säger arkivarien Anders Nordenbring (till vänster).
Det är inte bara jag som är förvånad över den proppfulla salen. Även Riksarkivets Nina Sjöberg och de inbjudna föreläsarna är glatt häpna över det stora intresset från allmänheten när Lövstabruks egna bruksarkiv visas upp och välkomnas i Uppsala.
– Materialen från bruksarkiven är av nationellt intresse och att de nu bevaras för framtiden i Riksarkivet är av oskattbart värde för både den akademiska forskningen och andra studier, säger Anders Nordebring, arkivarie vid Riksarkivet.
Men det var inte lika muntert i de norduppländska bygderna den här tiden i fjol. Då stod det klart att Lövstabruks bygdearkiv i förvaltarbostaden som funnits där sedan april 2006 måste stänga på grund av ekonomiska orsaker, bland annat blev elkostnaderna alltför stora.
– Bygderådet i Lövstabruk som har tagit hand om allt material har gjort ett jättejobb. Jag vill rikta stor tacksamhet till alla, med MaryAnn Olarsbo i spetsen, som har lagt ned massor av ideell tid för att arkivet ska fungera på bästa vis, säger Louis De Geer, vars familj länge ägde Lövstabruk.
I en av läsesalarna presenterades en bråkdel av de 500 hyllmetrarna som finns i Riksarkivet.
Men det historiskt unika materialet gick alltså inte till spillo utan togs emot gratis av Riksarkivet i Uppsala. Kanske var det på sätt och vis tur, eftersom här finns expertkunskap om hur den här typen av gamla urkunder på bästa sätt tas om hand. I våras var flytten av de 500 hyllmeter materialet från Lövstabruk till Uppsala klart och i veckan presenterades kunskapsbanken för allmänheten.
– Jag har besökt Lövstabruks arkiv många gånger. Det är väldigt intressant med brukshistoria och jag har släkt från vallonerna, säger Elisbaeth Wiik.
Rapport från olycka med lotsbåten Karlholm II.
Bredvid henne – vid en av de många montrarna med kontrakt, dokument, bilder och ritningar som visades upp efter kortare föreläsningar – står Lennart Lindberg, ännu en historieintresserad besökare.
– Jag tycker särskilt mycket om gamla kartor och det finns flera sådana här, säger han.
Nu är tanken att livet på bruken ska finnas kvar för eftervärlden, både för forskare men även för vetgiriga privatpersoner, till exempel släktforskare, i lokalerna på von Kraemers allé bakom Akademiska sjukhuset.
– På vår hemsida bokas materialet man vill ta del av och då plockar vi fram det från arkivet. Sedan är det bara att komma hit någon dag senare och titta på det man har beställt, säger Nina Sjöberg, landsarkivarie på Riksarkivet.