Kärven kan gömma fler skatter
För femtio år sedan hittades i byn Kärven i Hållnäs socken i Norduppland silver- och bronsföremål som väckte sensation. Kärvenskatten visade sig vara ett av vårt lands finaste och märkligaste fynd från medeltiden.
Precis här hittade August Setterberg skatten, berättar Kärvenbon Lars-Erik Löfström.
Foto: Hans Lundgren
- August lade undan "ringarna" på ett stenblock vid gropen, men sonen Joel och grannen Birger Eskilsson var nyfiknare. Emellertid skulle det dröja innan de båda sistnämnda fick rådet att lämna föremålen till museet i Gävle och så blev saken offentlig.
Då hade Birger Eskilsson även hittat flera andra föremål som August lagt undan.
I oktober 1958 startade Riksantikvarieämbetet utgrävningarna. August Setterberg var då död sedan två år. Joel Setterberg och hans son Olov, 73, som i dag bor i Skutskär, deltog liksom Birger Eskilsson. Det finns en bild på dem tillsammans med utgrävningsledaren, amanuensen Evert Boudou, när de sållar grus och jord ur ett tråg.
Ytterligare några silver- och bronsföremål kom fram, dessutom ett tiotal pärlor och föremål av ben. De fynden hittades i fyllningen som August Setterberg lagt ut på sin väg.
Hållnäs är en gammal bygd, och Kärven är en av socknens högst belägna platser. Bybon Lars-Erik Löfström berättar att han är den 17: e generationen på släktgården. Forskningen ledde honom tillbaka till 1400-talet.
Men Kärven är inte någon av Hållnäs äldre byar, även om arkeologiska indikationer numera finns på att människor uppehållit sig här flera hundra år tidigare, redan under 1100-talet. Några fornlämningar var inte kända där när skatten kom i dagen.
Jämförelser med liknande fynd från annat håll, pekar mot att Kärvenskatten grävts ner någon gång under 1100-talets första hälft, det vill säga under äldre medeltid/vikingatidens senare del. Kärvenskatten skiljde sig till sitt innehåll från det normala mönstret för vikingatida silverfynd. Här fanns inga mynt, stället dominerar högklassigt silversmide.
Kanske offrades föremålen till någon gud, eller försökte man skydda egendomen undan plundring?
- För tio år sedan hörde någon på Riksantikvarieämbetet av sig och ville komma hit igen och gräva mera. Men ingen kom. Jag tycker att man skulle undersöka grundligare, kanske finns det mer undangömt, säger Lars-Erik Löfström.
Han visar några gamla fotografier från utgrävningarna. I dag är vägen övervuxen, den lilla enbusken som syns på ett av fotona är betydligt högre och vidare. En björk har hunnit växa sig stor intill fyndplatsen. En timrad gammal bryggstuga står kvar som då. Endast stengärdesgårdarna, som förfäderna envist staplade utmed ägorna, är beständiga.
Så jobbar vi med nyheter