Kärnkraftverket i Forsmark går för högtryck

Kärnkraftverket i Forsmark går för högtryck. Det gör det nästan alltid. Bristen på el i landet har inte haft någon större betydelse för produktionen. Men kraftverkets ägare tjänar stora pengar på det skyhöga elpriset.

Kontrollrummet vid reaktor 2 i Forsmarks kärnkraftverk. Turbinoperatören Niklas Sjulander i förgrunden och reaktoroperatören Anders Österman kontrollerar turbinernahärdtoppen.

Kontrollrummet vid reaktor 2 i Forsmarks kärnkraftverk. Turbinoperatören Niklas Sjulander i förgrunden och reaktoroperatören Anders Österman kontrollerar turbinernahärdtoppen.

Foto: Lars Gunnarsson

Tierp2003-01-07 00:01
Vattenkraften är basen i den svenska elproduktion därför att den är billigast att producera. När vattenmagasinen är välfyllda och det finns gott om vattenproducerad el i landet kan ett kärnkraftverk dra ned på produktionen av sin något dyrare el för att skydda ägarens lönsamhet.
Men just nu är det inte aktuellt för Forsmarks ägare Vattenfall (66 procent), Mellansvenska Kraftgruppen (25,5) och Sydkraft (8,5). Forsmarksverket ger i dag en maximal effekt. Uttaget från de tre reaktorerna ligger på drygt 3 200 megawatt, motsvarande elförbrukningen i Stockholm tre gånger om.

Kraftverk i Gunnarsbo
Det har inte funnits så lite vatten i kraftverksmagasinen på 50 år. Och större delen av vintern återstår. Något nytt vatten rinner inte till förrän i vår. Därför behövs reservkraftverk. Vattenfall kommer inom kort att starta ett kraftverk i Gunnarsbo nära Forsmark - ett dieseldrivet gasturbinverk på 30 megawatt - och ett annat likadant vid Hallstavik.
Den äldsta kärnkraftreaktorn i Sverige, Oskarshamn 1, har varit stängd för renovering, men ska startas senare i år och kommer också att innebära ett tillskott.
Den låga mängden vattenproducerad el, och det höga marknadspris som därav har följt, har gjort personalen i Forsmark om möjligt ännu mer övertygad om kärnkraftens nödvändighet än den tidigare var.

”Försmak av framtiden”
- Det vi ser nu är summan av svensk energipolitik. Det här är bara en försmak av framtiden, säger reaktoroperatören Anders Österman.
Sverige har den här kalla vintern behövt importera mycket el. På trettondagsafton låg importen på 4 200 megawatt. Av den härrörde 1 200 från koldrivna elkraftverk i Danmark. Det motsvarar två reaktorer i Barsebäck. Den sista reaktorn där ger 600
megawatt, men ska enligt regeringens beslut stängas under 2003. Samtidigt satsar länder som Finland och Frankrike på kärnkraft.

Hoppas på nytt tillstånd
- Det är inte rätt att vi i Sverige lägger produktionsansvaret på andra producenter i Europa. Jag hoppas på en yngre generation politiker som inser att vi måste ta tag i det här själva, säger Anders Österman.
Forsmark har ett drifttillstånd enligt kärntekniklagen som sträcker sig till 2010.
- Vi förutsätter att det blir ett nytt tillstånd, säger Claes-Inge Andersson.
Inom de närmaste åren ska en turbin bytas ut och få mer utveckade skovelformar. Det ska vara klart 2006. Ändringen kommer att ge 130 megawatt extra, vilket motsvarar hela effekten vid Vattenfalls vattenkraftverk i Älvkarleby.
Ett 40-tal personer arbetade vid Forsmarksverket varje dag under jul- och nyårshelgerna. Tre skiftlag jobbar vid var och en av de tre reaktorerna. I varje kontrollrum finns det alltid minst fem personer. Det är ett lagstadgat minimikrav av säkerhetsskäl.

Ingen risk att det fryser
Den långvariga och bistra kylan innebär dock ingen ökad säkerhetsrisk för verket. Temperaturen på det kylvatten som tas in från havet har den senaste tiden visserligen bara legat någon decimal över 0-strecket, men någon risk för att det ska frysa till is finns det enligt operatörerna inte. Det beror på att kylvattnet blandas med använt och uppvärmt kylvatten.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!