Markområdet där de 14 båtgravarna upptäcktes vid utgrävningar år 1881 är daterade omkring år 600 efter Kristus. Marken ligger bara några hundra meter från Vendels kyrka.
Kyrkan ligger på krönet av Vendelåsen med utsikt över den omgivande slättbygden. Detta är en gammal bygd och många arkeologiska fynd har gjorts i omgivningarna.
Om Jonas Lyckman står på tå i köket hemma i villan i Vendel ser han genom fönstren markområdet för båtgravarna. Området skyms något av en gravhög, alldeles på gränsen till hans tomt. I den gravhögen ligger tre friesländska ryttare begravda, ryttare som besökte platsen troligen på 500- eller 600-talen.
– Det är ett mysterium vad de friesländska ryttarna gjorde här, varför de kom till landet och vår bygd, säger Jonas när vi promenerar förbi gravhögen och styr stegen mot Vendels kyrka och båtgravarna. När vi närmar oss markområdet berättar han hur båtgravarna av en ren tillfällighet upptäcktes:
– Kyrkan rev den östra delen av muren och skulle förlänga den. Då fann man fjorton båtgravar från perioden 500-800 efter Kristus. Båtgravarna var rikt utrustade med föremål. Här hittades bland annat tveeggade- och eneggade svärd, sköldar, spjut, hjälmar, pilar, glasbägare, redskap och offrade hundar och hästar.
Fynden, som förvaras på Statens historiska museum myntade begreppet Vendeltiden, som blivit internationellt känt. Tidsperioden var en del av yngre järnåldern.
Båtgravarna i Vendel och framför allt dess prakthjälmar har så många likheter med gravarna i engelska Sutton Hoo att det antas att människorna som bodde på respektive plats bör ha känt varandra. De döda ligger på samma sätt i båtgravar med vapen, skyddsutrustning, djur och husgeråd. De hade placerats i aktern i sina båtar tillsammans med sina svärd och andra föremål.
Nu kommer Vendeltidsföreningen Uttaharjar in i bilden.
– Vi är en liten grupp i föreningen, med bara ett tiotal medlemmar utspridda i landet, som återskapar Vendeltidens uttryck och historia genom att tillverka autentiska kopior av föremål som hittats i båtgravarna. Vi återskapar en båtgrav var. Båtgravarna är numrerade, jag återskapar föremål från Vendel 1, berättar Jonas Lyckman.
Att döma av fynden som hittats i båtgravarna var det rika, mäktiga människor som begravdes.
I graven Vendel 1 har bland annat en prakthjälm grävts ut. Hjälmen kan ses som en symbol för makt och rikedom. Den är av järn, mässsing och med bronsdetaljer såsom utsirade kraftiga ögonbryn och en tuppkam som löper från nacken tvärs över hjässan. Ovanför ögonhålen slingrar drakliknande varelser sig upp mot pannan och vid näsroten finns ett skäggigt ansikte avbildat.
Det har tagit Jonas Lyckman två år att tillverka hjälmen. Hjälmkammen var komplicerad att tillverka.
– Jag har alltid velat göra en hjälm från Vendeltiden. Det har jag gjort nu. Hjälmarna jag gjort är inspirerade av romerska ryttarshjälmar. Hjälmar har en avskräckande effekt, ser omänskliga ut, säger Jonas och berättar att andra föremål han återskapat från graven är sköldar, svärd, ringbrynja, glasbägare, nitar från båten.. Han har återskapat totalt ett 20-tal olika föremål.
Arbetet att återskapa är tidskrävande. Jonas Lyckman finner en stor tjusning i hantverket.
– Jag måste såga, fila och skära för hand. Jag måste använda de hantverksmetoder som på den tiden. Jag gör så mycket för hand som möjligt, jag kan fila på en liten järnbit en hel dag. När jag jobbar för hand kommer jag originalet närmare. Moderna maskiner fungerar inte, säger Jonas Lyckman som genom föreningen vill sprida och öka kunskapen om Vendeltiden.