Det är en av de viktigaste slutsatserna hittills från arbetet i den tillfälliga integrationsberedningen i Tierps kommun. Dess ordförande Stefan Wårdsäter (S) gläds åt ett ökande engagemang, en växande mer välkomnande anda och många goda krafter i civilsamhället.
– Men vad som framstår ganska tydligt är att det jobbas för isolerat. Vi måste samverka för att nå bättre kraft framåt. Det säger Stefan Wårdsäter och ser även problem i form av begränsande regelverk för myndigheter och andra aktörer.
Beredningen tillsattes i februari i år och har inledningsvis ägnat sig åt att samla kunskap, i en första fas genom att bena ut vad de kommunala förvaltningarna gör gentemot nyanlända, vilka skyldigheter kommunen har och vilka svårigheter som kan definieras. Till banken av kunskap har även förts information om vilka de som kan definieras som nyanlända är, varifrån de kommer, vilka lagar som är tillämpliga, vad länsstyrelsen, EU, FN och andra säger och kräver.
– Vad måste man och vad bör man göra, sammanfattar Stefan Wårdsäter denna första fas som var avklarad i sommar.
Därefter har beredningen fortsatt med att dammsuga studieförbund, församlingar, arbetsförmedling och andra aktörer på liknande relevant information. Tredje steget blir att samla sig till en halvårsrapport inför kommunfullmäktiges möte i december.
Redan innan dess är tanken att beredningens arbete ska vända sig mer än hittills till allmänheten. En inspirationskväll om kulturkrockar och möten mellan människor är planerad till den 10 november. Inspirationsföreläsaren ska bjuda på perspektivbyten för att skapa förståelse för vad det innebär att tvingas fly till främmande miljöer. Ytterligare workshops och öppna möten under våren ingår i beredningens planering.
Integrationsberedningens arbete har enligt beslutet som mål att nyanlända ska bli inkluderade i samhället. Under nästa år ska en slutrapport ligga klar. Utan att föregripa den ger Stefan Wårdsäter exempel på vad som återfinns i gruppens funderingar:
– Tierps kommun kanske behöver en integrationssamordnare.
Han ser det också som betydelsefullt att hitta vägar till praktikjobb, både för att ge språkkunskaper och arbetsintroduktion.
– Där kan nog kommunen göra mer, till exempel genom arbetsmarknadsenheten, säger han och ser särskilt till kommunens näringsliv med många småföretag, som kan ha svårt att svara mot de krav som ställs på att ta hand om praktikanter.
– Vi behöver se nya möjligheter och större syften. Det handlar inte bara om att lära ett jobb, utan att få komma in och möta andra människor i dagligt liv.