Under jakten i oktober, ungefär en mil sydväst om Tierp, försvann Tierpsbon Peter Halléns snart treåriga gråhund Assar plötsligt iväg och sprang på ett vildsvin.
– Hunden hade fått en snyting av ett vildsvin för två år sedan så jag trodde inte att han skulle jaga någon mer gris. Nu hade han varit lös i sex dagar men verkade ändå inte vara nöjd med att jaga, säger Peter Hallén.
Han använde en gps-sändare för att följa Assars väg och kunde till slut genskjuta hunden. Då hade vildsvinet jagats i åtta kilometer.
Vid det laget hade Assar hamnat utanför jaktlagets område och Peter Hallén lämnade därför geväret i bilen. När han skulle försöka koppla hunden dök vildsvinet upp några meter bort och gick plötsligt till attack.
– Grisen hade antagligen blivit trött och det var troligen därför den betedde sig som den gjorde.
Peter fick ett hugg i benet och hamnade på marken, med grisen delvis över sig. För att försöka komma loss sparkade han till mot huvudet och vildsvinet lunkade långsamt iväg. 20 meter bort föll djuret ihop, dött.
– Det låter omöjligt, att man har sparkat ihjäl en gris. Men jag måste ha träffat på något konstigt sätt. Vildsvinet måste också ha varit lite utmattat, säger Peter Hallén som själv klarade sig med en lindrigare skada.
Hur tänker du kring händelsen nu, några veckor senare?
– Tanken var hela tiden att få tag på hunden och jag var lite rädd för vad som skulle kunna hända honom. Men jag kände ingen direkt rädsla. Det är klart att det kunde gått värre, men det här var en sugga och de har inte lika långa betar som en galt.
Peter Hallén har varit tveksam till att berätta om den speciella händelsen, eftersom han inte vill att folk ska känna rädsla inför att vara ute i skogen.
– Det var just att hunden jagade vildsvinet som gjorde att det här kunde hända.