"Jag har hela tiden klarat mig själv utan
hjälp fram till nu," säger en besviken Irene Backström från Lövstabruk.
Det är trångt inuti Irenes ryggrad. Detta tillstånd kallas spinal stenos. Enligt ett läkarintyg har hon mångårig ryggvärk och bensmärta vilka förvärras vid stående och gående. Hon kan inte stå en längre stund, har svårt att hålla balansen och kan inte lyfta rullatorn. Hon har svårt att gå i trappor.
Men den förklaringen räckte inte för att få åka taxibil och fira nyårsafton med sonen. Kommunstyrelsen i Tierp tyckte att hon redan klarat av att åka taxi i kombination med tåg i somras, så det kunde hon väl göra igen. Och att det finns kostnadsfri ledsagning på stationer. Förvaltningsrätten i Uppsala anser samma sak.
– Men jag hade svårt att resa i somras. Det funkade inte bra, säger Irene.
Förutom risken för omikron så har det också varit problematiskt att hitta en bra ledsagare. Resan blev smärtsam.
Hon har varit sjukskriven sedan 63 års ålder, har genomgått tre operationer, men blivit värre genom åren. Först nu begärde hon riksfärdtjänst med taxi hela vägen från Lövstabruk till Rönninge för att träffa sin autistiske son som hon träffar två gånger om året.
Det är inte bara avslaget som gör ont, den hårda tonen från kommunen är svårare att begripa, menar hon.
– Jag blir väldigt ledsen av detta. Vi gamla i Sverige får inte hjälp. Det är en stor skam, säger hon.
Irene är förtvivlad över hur framtiden kan bli.
– Jag kan inte klara mig själv. Det känns jobbigt.