Två hästtjejer möter upp i kafeterian. Det är ridläraren Nathalie ”Natta” Ivarsson och Ulla Andersson, från ridklubbens styrelse.
Båda viker de nu sina tisdagseftermiddagar åt att ta emot nyanlända, mest ensamkommande killar, till ridklubben och lära dem allt om hästskötsel.
Projektet sattes i gång med hjälp av Mutcho, en ekonomisk sammanslutning för kultur och integration, och man uppskattar att ett 20-tal föreningar i kommunen i dag deltar i olika integrationsprojekt. Till TIRK bidrar Tierps Kommun med 100 000 i projektpengar.
Ni startade vid nyår, hur har det gått?
– Jättebra. Det är så roligt att se killarna som blir intresserade, hur fort de lär sig, säger Ulla Andersson.
– Någon har ridit förr, medan andra knappt sett en häst, de är som alla andra nybörjare, säger Nathalie Ivarsson.
– Man vill ju öppna för många i stället för att stänga, det är då vi får problem.
Gemenskapen i stallet är viktig, säger de.
Och förutom integrationstanken vill de som alltid nå ut med ridsporten och locka fler till ridklubben.
– Målet är att de som kommer hit upptas i den pågående verksamheten, att de lär sig vad en ridskola är och att de börjar rida, helt enkelt, säger Nathalie Ivarsson.
Men innan dess är det mycket som ska läras in, hästar är stora djur och de kräver sin skötare.
– Hästar inger respekt, säger Ulla.
– Hanteringen av dem är mycket viktig, för säkerhetens skull. Att vara i stallet blir ett sätt att vara, här springer vi inte och här skriker vi inte.
Varför passar just hästar så bra vid integration?
– Hästar är väldigt tålmodiga djur. De är lugna och trygga och kommunicerar mycket bra ickeverbalt, säger Nathalie.
– Och du kan inte vara dum mot en häst, det hjälper inte, tillägger Ulla.
– Det fina med hästar är att man kan visa hur man gör, man behöver inte prata så mycket.
De flesta nyanlända är unga män och här finns mest hästtjejer, hur har det gått?
– Bra! Det är nog nyttigt att se hur de här svenska tjejerna kan allt i stallet, här är det de som bestämmer, säger Ulla.
– Och det är bra för hästtjejerna i deras personliga utveckling att få ta det ansvaret, säger Nathalie.
Sportlovsveckan, vecka 8, har man planerat för de nyanlända eleverna att sitta upp och få en första lektion i ridhuset.
– Då kommer belöningen, ler Nathalie.
En minibuss svänger in på stallplanen. Dagens första grupp är här, det är killarna från boendet Bergis i Tierp. De har redan varit i stallet fyra gånger.
– Det är jättebra det här, säger Reza Jafari. Jag har alltid velat lära mig om hästar. Vi älskar hästar!
– Målet är att få rida och att hoppa, men det är svårt, säger Hossein Nazari.
Har ni fått några älsklingshästar än då?
– Nej, alla hästar här är lika bra!
Den första av dagens två entimmeslektioner ska börja. Första hästen ut att göras i ordning är Austin. Deltagarna turas om att borsta och är helt orädda vid hovkratsningen när Ulla instruerar.
Lite längre bort tar Nathalie och ett par av stalltjejerna emot nästa grupp som i dag kommer från kulturföreningen Midnimo.
– Man måste vara tydlig när man håller på med hästar, det bryr sig inte så mycket om vad man säger, utan mer om vad man gör, förklarar Nathalie.
Malin Söderman, boendestödjare på HVB Bergis, säger att det betyder mycket för boendets killar att få komma till stallet:
– Det är kul att det blev en sån stor uppslutning, vi har verkligen pushat för det här. Många av dem gillar djur. Det är också bra för dem att se något annat och att bryta tillvaron på boendet.