Inför sommaren behöver Tierp runt 200 undersköterskor när den ordinarie personalen går på semester. Men att få utbildade undersköterskor är nästan omöjligt, berättar Helena Carlsson, verksamhetschef för vård och omsorg.
– Till de fasta tjänsterna finns det knappt någon sökande. Till sommarvikariaten får vi ta in outbildad personal, säger Helena Carlsson.
Tittar man nationellt så är många inom funktionshinderomsorgen och äldreomsorgen outbildade. Det riktas ofta kritik mot outbildad personal eftersom de, trots att de saknar formell utbildning, många gånger utför samma arbetsuppgifter som utbildade undersköterskor.
På Kommunal vill man höja statusen och öka attraktionskraften i yrket genom att kämpa för att all personal ska ha en nationellt gångbar undersköterskeutbildning och att de vårdbiträden som saknar utbildning ska valideras och bli undersköterskor.
– Det är lätt att vårdbiträden halkar efter lönemässigt trots att de har en reell kompetens. Vi vill inte heller att det blir ett A- och ett B-lag på arbetsplatserna, säger Ulrika Löfgren, ordförande för Kommunal i Tierp.
Kommunal vill att man inför en yrkeslegitimation för undersköterskor och kompetensutveckling för vårdbiträden. Sverige sticker ut som det enda landet i norden där yrket undersköterska är helt oreglerat både när det gäller titel och arbetsinnehåll. Alla andra nordiska länder har legitimation eller auktorisation för undersköterskor.
– För att höja attraktiviteten är det också viktigt att man ger vårdpersonal möjlighet att jobba heltid. Idag är deltidstjänster vanligast, trots att många vill jobba mer, säger Ann-Sofi Wahlström.
Ordförande Ulrika Löfgren har kämpat för heltid för vårdpersonal sedan 1980-talet och menar att politikerna måste sätta ner foten och ta ett beslut om rätten till heltid nu.
– Det är mycket snack och liten verkstad när det gäller viljan att öka sysselsättningsgraden i vården. Om vi jämför med våra medlemmar inom mansdominerade yrken så har de enbart heltidstjänster där. Jag förstår inte varför det ser så annorlunda ut i vården.
Hon känner till flera personer som har valt att jobba i andra kommuner eftersom de kunde erbjuda heltid. Idag erbjuds alla som anställs i Tierps kommun en 75 procentig tjänstgöringsgrad. Snart kommer man att erbjuda alla 80 procent. Målet är att så småningom kunna erbjuda en 100 procentig tjänstgöringsgrad, berättar verksamhetschef Helena Carlsson.
– Vi har en så kallad flexibel arbetstidsmodell som innebär att man kommer att få en 80 procentig anställning men samtidigt måste man vara beredd att gå in och arbeta på en annan arbetsplats vissa pass. Det handlar om ekonomi, den här satsningen får inte kosta utan vi måste hålla oss inom den ekonomiska ramen, säger Helena Carlsson.
Lönen är en annan faktor som skulle locka ungdomar att välja vården, menar Ulrika Löfgren och Ann-Sofi Wahlström. I Kommunalarbetarens sammanställning av undersköterskelöner ligger Tierp sämst i länet med en medellön på 23 853 kronor. Tierp sticker även ut nationellt och ligger bland de sämst betalda kommunerna i hela landet. I Ockelbo har man de allra lägsta undersköterskelönerna med 23 203 kronor i medellön. Täby betalar bäst med en medellön på 26 509 kronor.
– Vi har haft ganska bra löner i Tierp men många äldre har gått i pension och cheferna har tyvärr för vana att alltid sätta lägsta ingångslönen vid nyanställningar, trots att personen kanske har erfarenhet sedan tidigare. Vi har haft diskussioner med cheferna om det här, säger Ann-Sofi Wahlström.
Verksamhetschefen för vård och omsorg kände inte till att undersköterskornas löner var så låga i Tierp.
– Samtidigt vill jag säga att allt inte handlar om en hög lön, det är också viktigt att kunna påverka sin arbetsmiljö. Vi måste också ha bra ledare och en god kommunikation, säger Helena Carlsson.