Hundfotografen förevigar bästisar

Sitt Pompom. Sitt! Såja. Stanna där. Neej, stanna kvar, stanna Pompom! Magdalena Molén fångar in sin rödlurviga dvärgspets gång på gång och ställer tillbaka honom på det blåa skynket medan Ulf Wahlstedt låter kameramotorn gå varm för att hinna få ett porträtt innan objektet gjort sorti igen.

Magdalena Molén och Pompom

Magdalena Molén och Pompom

Foto: Ann Svalander

Tierp2008-08-28 08:00
Det är hundfotografering hos Lantmännen i Tierp och hussar och mattar kommer för att få hjälp att föreviga sina bästa bästisar. Vem man frågar, alla ger de samma svar: Jag ska ha en förstoring, den ska ramas och sättas på väggen.
- Ovanför soffan bredvid bröllopsfotot och bilderna på barnen, så är det komplett sedan, säger Ann-Sofie Westerlund.

Hon och maken Janne är här och köar med Freja:
- En gatukorsning, schäfer, labrador, golden och nånting lite mer.
Hon är deras första hund. De älskar henne. Och visst har de tagit bilder genom de här sex åren hon varit en av Westerlunds, men det blir ju inte som när man går till ett proffs ...
Ulf Wahlstedt kan fotografera. Men han plåtar inte hundar på heltid.
- Jag är datamänniska. Och så har vi precis startat en liten uppfödning av tibetansk mastiff. Jag har fem stycken där hemma i Bälinge nu. Idealet är att kombinera de tre stora intressena, data, foto och hundar. För fotat har jag gjort sedan jag var tio och fick min första Instamatic.
Nu står han på knä på betonggolvet i gräsklipparhallen och svetten lackar, det krävs koncentration och precision för att hinna fånga det där uttrycket som gör att matte och husse för all framtid kan titta på hunden på bilden och se in i en själ.
- Egentligen är det roligare att fotografera djur i rörelse, fria och glada, jag gillar egentligen inte uppställningsbilder och det gör oftast inte hunden heller, men nu är det ju det som ägaren vill ha.

Jo, det är det gulliga porträttet man är ute efter:
- Jag har varit och plåtat Kempa hos fotografen här i Tierp förut. Då var hon bara en liten fyra månaders valp och såå söt så hon kom på en stor bild i skylten sedan till och med.
Nu har Kempa hunnit bli fem och matte Birgitta Törnkvist har också med sig sin isländska fårhund nummer två, Katla, plus blandisen Disa. Alla ska stå på det blåa skynket och fatta absolut noll. Men foga sig.
Utom Hilda. Bulldoggtiken väntar i kön, stassad i chockrosa med strass.
- Jajamen, nu ska hon upp på väggen, säger husse.
Det blir Hildas tur. Hon leds in i fokus, lägger sig på armbågarna och vänder rumpan till. Kalle Frisk kan lyfta och lirka bäst han vill.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!