Samtidigt är den en av hennes främsta drivkrafter. Nu startar hon ett eget konsultföretag för att förmedla sina kunskaper och erfarenheter.
Therese Netzell är låg- och mellanstadielärare och har arbetat med barn och ungdomar i drygt 16 års tid. Men efter en lång intensiv period blev hon sjukskriven på grund av utbrändhet i december 2007.
Hon hade svårt att hantera sin vardag men det var först när Therese Netzell och hennes sambo gick en föräldrautbildning om neuropsykiska funktionsnedsättningar för ett av barnens räkning som hon bad att själv få genomgå en utredning för adhd. Flera i familjen har fått olika diagnoser vilket inte är ovanligt.
– Det tog ett år för mig att acceptera min situation. Utbrändhet går över efter en tid, men adhd är något man måste lära sig att leva med. Dessutom gick det inte ihop för mig eftersom jag hade lyckats bra inom områden som jag inte trodde var möjligt om man har adhd. Med okunskap föds fördomar och idag kan jag mitt ämne mer än väl på grund av mina positiva och negativa erfarenheter, säger Therese Netzell.
Liksom många andra med adhd är hon en impulsiv tidsoptimist som har svårt att hantera stress, är ljudkänslig och har svårt att somna. Det är kombinationen av flera svårigheter som gör att det kan bli kaos om man inte får rätt stöd. Kognitiva hjälpmedel och kognitiv beteendeterapi är två av de stödinsatser som Therese Netzell har i dag och det är hon tacksam för. Och hon ser även fördelar med sin diagnos.
– Jag är väldigt snabbtänkt och kreativ, tycker allt är roligt och har lätt att bli engagerad. Många högt uppsatta chefer har adhd och har tagit sig dit just på grund av det. Dessutom är de precis som jag otroligt vetgiriga. Får jag inte svar på det jag undrar över så googlar jag tills jag hittar svaret, säger Therese Netzell.
Hon är skeptisk till att medicin ofta är den första och ibland kanske enda åtgärd som sätts in när man får diagnosen som vuxen.
– Man kan medicinera människor i all oändlighet, men det tar inte bort grundproblematiken. Den ska vara ett komplement till andra insatser. Det jag tror mest på är praktiskt stöd direkt i hemmet. Då kan man samtidigt på ett naturligt sätt få samtalsstöd, säger Therese Netzell.
Eftersom hon har jobbat i skolan så har hon även många idéer kring hur personalen där skulle kunna arbeta. Själv använde hon bland annat ett kodspråk som hon och eleven tog till när han eller hon behövde lämna klassrummet en stund.
– Om pedagogerna hade mer kunskap om funktionsnedsättningar så skulle eleverna ha bättre förutsättningar att klara skoldagen. Att gång på gång bli tillrättavisad inför klassen är förnedrande och många reagera med att spela ännu mer Allan. Det löser ingenting. Många elever med funktionsnedsättning gungar på stolen. Varför? Jo för att det har en lugnande inverkan. När läraren tillrättavisar så tar man bort elevens möjlighet till koncentration, säger Therese Netzell.
Hon vill utbilda och föreläsa utifrån konkreta situationer som i fallet med stolen ovan. Även om det finns områden där Therese Netzell alltid kommer att behöva stöd så har hon själv kommit långt i arbetet med att få en fungerande vardag. Men det har tagit tid att nå dit. Hon kan inte stänga av och ta semester från sin adhd, men hon vet hur hon ska leva med och dra nytta av den.