Det var efter att UNT berättat om Arezo Ahmazadas förslag till kommuninvånarnas postlåda, ”om att det vore bra om det fanns tider bara för kvinnor”, som många reagerade starkt. Några av kommentarerna var åt det rasistiska hållet och kommentatorsfunktionen stängdes av under lördagen.
– Könssegregerad simning kan av vissa tolkas som ett hot mot jämställdhetsprincipen. Men vi ska kunna diskutera de här frågorna utan att kränka individer.
Det säger Sevana Bergström (L) som är vice ordförande i jämställdhetsrådet i Uppsala kommun.
Vad tycker du om idén att ha separata tider?
– I Sverige är normen könsintegration och onekligen blir det svårt att via könseparata badtider försöka integrera individer. Dock måste vi utgå från den verklighet vi har idag. Idag finns en stor grupp flickor/kvinnor som inte tillåts simma bland män. Vissa flickor och kvinnor kommer aldrig lära sig simma om vi inte öppnar upp för könsseparata badtider. Dock anser jag att detta inte ska ske i statens regi. Jag tycker att frivilliga organisationer som exempelvis TRIS ska erbjuda separata badtider för endast flickor och kvinnor.
Sedan 2007 har Fyrishov ett uppdrag att tillhandahålla tjejtider. Liisa Eriksson Hundertmark är vd och säger till UNT att hon har upplevt ett aggressivt och högt tonläge kring uppdraget, men mest förknippar hon tjejtiderna positiva reaktioner:
– Det är väldigt populärt. Det är många tjejer, med olika bakgrund, som dyker upp. Många tycker om att få den här stunden.
Men gemensamt bad då, varför ska det vara så svårt?
– Det är inte vi som lägger den värderingen - upplevelsen finns hos individen.
Catarina Deremar (C) är oppositionsråd i Tierps kommun och säger så här om separata badtider:
– Den här frågan är inte svart eller vit, och det kan finnas andra skäl än kulturella och religiösa att prova det här med separata tider. Jag tycker att det här med tjejtider är värt att fundera över. Om det finns ett behov kan man i alla fall prova.