Omkring hundra elever färre äter i Högbergsskolans matsal jämfört med för ett år sedan. Centralkökets mat är smaklös och konstig tycker många. Nu ska man ta reda på vad förändringen beror på. På fredagen bjuds det på kycklinggryta med tacokrydda och ris på Högbergsskolan i Tierp. Några vänder i dörren när de ser maten, någon ropar ”åh, vad gott!”. De flesta verkar tycka att maten är ätlig men smaklös. Någon tacokrydda är svår att hitta och saltet verkar man ha glömt helt.
För ett år sedan började Tierps kommun laga maten i eget centralkök efter att ha tagit emot leveranser från entreprenören Sodexo i fyra år. Då hoppades man kunna ändra den negativa inställningen till skolmat, öka matkunskapen och minska svinnet. Barnen skulle få kulturarvet genom den hemlagade maten.
Men färre gymnasieelever väljer att äta skolmaten i dag, jämfört med Sodexotiden. Matsalspersonalen skriver varje dag upp hur många som äter och för ett år sedan låg siffrorna oftast mellan 400 och 550, i dag mellan 200 och 350.
– I dag ska 600 elever vara i skolan men vi har beställt 250 portioner. Man får chansa lite, man lär sig vad de gillar och inte, säger kokerskan Lotta Malmström.
Hon kan förstå eleverna eftersom hon själv tycker att maten är smaklös och mindre vacker. Helst skulle hon och hennes kolleger laga maten själva.
– Man ska laga mat som eleverna tycker om annars får de ingen näring i sig.
Åsikterna om huruvida maten är bra eller dålig är delade i matsalen. Några elever tror att det beror på vilket program man går, och om man är tjej eller kille. Elever på praktiska och traditionellt manliga program föredrar rejäl husmanskost framför moderna rätter, medan fler tjejer tilltalas av skolans vegetariska alternativ. Någon annan tror att grupptrycket spelar in, om en struntar i att äta gör alla det.
Rickard Eriksson äter skolmat ungefär en dag i veckan, av den enkla anledningen att den inte är god. I stället tar han och många andra mackor i skolkiosken eller en lunch på restaurang.
– Det är så modern mat så ibland förstår man inte ens vad det står på menyn. Det borde vara mer husmanskost som paltbröd och fläsk, tycker han.
Han och klasskompisarna på transportprogrammet är även kritiska till att de inte får maten utkörd till sina undervisningslokaler, som ligger 15 minuters promenadväg från matsalen. Kanske skulle de äta lite oftare då.
Hur mycket pengar lägger ni på lunchmat?
– Det blir väl ungefär 70 kronor per dag, men ibland har man matlåda eller äter hemma, säger Adam Karlsson och får medhåll från kompisarna.
Elevkåren på skolan har startat ett matutskott för att ta reda på vad den negativa inställningen beror på. Elevrådsordförande Lina Car tycker själv att maten är god, bättre än Sodexos.
– Jag äter oftast vegetariskt och vi har ett bra salladsbord. Däremot ser maten inte alltid så god ut och man äter ju med ögonen, säger hon.