Höga gifthalter i Lövstabukten

Fisk i Lövstabukten i norra Tierp visar förhöjda halter av miljögifterna PCB och DDT. Länsstyrelsen i Uppsala län utreder nu varifrån gifterna kommer.

Tierp2006-12-12 00:01
De två senaste somrarna har Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet analyserat miljögifter i fisk vid olika områden i Bottenhavet. Man har i undersökningarna konstaterat att fiskarna i Lövstabukten i Uppland visar förhöjda halter av miljögifterna PCB och DDT.
- I jämförelse med de andra områdena som undersöktes är halterna rätt höga, bland de högsta som uppnåtts, berättar Lennart Nordvarg som är funktionsansvarig på miljöanalysfunktionen vid länsstyrelsen i Uppsala.

Flera teorier
För att ta reda på vad som orsakat de förhöjda halterna av miljögifter i Lövstabuktfiskarna har länsstyrelsen under hösten mätt gifter i Lövstabuktens vatten och bottensediment. En bit in på det nya året hoppas man ha svar.
- Kommer det utifrån havet eller inifrån Lövstabukten? Det finns flera olika teorier men vi vet inte just nu utan får vänta på provsvaren, säger Lennart Nordvarg.

Förbjöds på 1970-talet
PCB och DDT är välkända och uppmärksammade miljögifter som båda förbjöds i Sverige på 1970-talet men fortfarande finns kvar i naturen eftersom de bryts ned så långsamt. Människor får i sig dessa miljögifter via animaliska livsmedel och fet fisk innehåller mest. Men Lennart Nordvarg berättar att Lövstabuktfiskarna inte innehåller gifter i sådan mängd att man bör undvika att äta dem.
- Nej, man behöver inte vara orolig för att äta den. Men vi tycker ändå det är förvånande att man kan hitta så höga halter av PCB och DDT i fiskarna och vill ta reda på vad det beror på, säger han.

FAKTA


PCB är klorerade kemikalier som använts inom industrin. De är giftiga för vattenlevande organismer och ger fortplantningsstörningar hos fisk och marina däggdjur.
DDT är en klorerad kemikalie som använts som insektsbekämpningsmedel.
Både PCB och DDT är förbjudna i Sverige sedan början av 1970-talet men eftersom de bryts ned så långsamt finns de fortfarande kvar i naturen. Båda gifterna är fettlösliga och kan ansamlas i fettvävnader.
Källa: Länsstyrelsen i Uppsala, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om