Hög dansbandstemperatur i Tierp

- Förköpsbiljetterna tog slut redan för flera veckor sedan. Jag har inte upplevt maken till tryck sedan -91 då Barbados spelade här. I går tog batteriet slut i telefonen på grund av allt ringande, säger Anders Holmgren, festarrangör på Möbeln Tierp.

Dansbanden har efter några tuffa år som bekant gjort bejublad comeback igen, något som inte minst Scotts och Larz-Kristerz fått erfara. De drar fulla hus vart de än kommer.
- Visst har Dansbandskampen varit det som satt det här i rullning. Kombinationen med glädjefull tv-underhållning på bästa sändningstid med populära Peter Settman vid rodret har varit ett vinnarrecept. Men samtidigt tror jag att det här genuina dansbandsintresset på något vis har funnits där hela tiden, men det behövdes något för att locka upp det till ytan, menar 47-årige Trond Korsmoe, gitarrist, basist och sångare i Larz-Kristerz.

Under den gemensamma turnén skall banden avverka sammanlagt 15 spelplatser i hela landet fram till slutet av maj. Det här är fjärde spelningen på vad som hittills har varit rena segertåget.
- Var vi än kommer möts vi av entusiastiska människor. Det här är väl egentligen precis vad man gått och drömt om, säger 38-årige Mikael Eriksson, bandets trummis.
"Lillen" Tageson, trummis i Scotts, tror att det är glädjen i dansmusiken som gör att folk återigen börjar ta den till sitt hjärta.

- Ibland behöver det inte vara mera komplicerat. Vi ser överallt leende människor där vi drar fram, menar han.
Vid 20-tiden börjar lokalen fyllas rejält av uppsluppna och danssugna människor. Åldersspridningen är stor.
Björklingeparet Anders och Britt-Marie Enbro, som båda är i medelåldern, har åkt på danser i många år.
- Men visst har man blivit lite extra påverkad av de senaste veckornas dansbandsfeber. Man blir glad av den här musiken som dessutom ger motion på köpet, menar Anders Enbro.

Sandra Bengtsson, 25 år, och Camilla Hult, 22 år, kommer båda från Uppsala.
- Vi blev sugna på att åka hit då vi såg vilka band som skulle spela. Nu hoppas vi på många danser, säger Sandra Bengtsson.
På väg ut tar jag vägen förbi kön, som då växt till ett trettiotal frusna men förhoppningsfulla personer. Tierpstjejen Lollo Edin, som är i 20-årsåldern, tillhör dem som köat längst.
- Vi kom hit strax efter sju, men visst är Scotts och Larz-Kristerz värda att vänta på, säger hon med ett leende.
- Våra pojkvänner kallar oss patetiska, men det struntar vi i, säger kompisen som står bredvid.