Hårdare krav vid vikarietillsättning i Tierp

Förslagen är bara en del av ett helt batteri åtgärder som kommunledningen vill ta till för att bromsa de kraftigt växande underskotten. Prognosen för 2002 pekar mot ett minus på drygt sex miljoner kronor för kommunen som helhet. Flera förvaltningar drar över. Värst är det inom vården som räknar med ett underskott på 16,8 miljoner kronor följt av individ och familj, minus 2,3 miljoner, barn och utbildning 1,7 miljoner och va-enheten 1,5 miljoner kronor.
På tisdag nästa vecka ska kommunstyrelsen ta ställning till ett 11-punktsförslag för att reducera kostnaderna.
Går det igenom innebär det kraftiga reduceringar i investeringarna under hela 2002. Vård och omsorg föreslås bara få tio av de femton miljoner kronor i omställningsbidrag som förvaltningen krävt. Dessutom vill politikerna införa hårdare kontroll av vikarietillsättningen, en åtgärd som främst kommer att beröra vården som använder sig av många vikarier.

"Ifrågasätter inte behovet"
Varje anställning kortare än två veckor ska godkännas av respektive förvaltningschef.
Varje anställning som överstiger två veckor och varje beslut om att hyra in personal ska godkännas av kommunens personalchef.
— Tanken är att vi ska få bättre överblick över hur vikarierna används och om de verkligen behövs i varje situation. Det innebär inte att vi ifrågasätter behovet av vikarier. Vi vill se om det går att lösa frågan på annat sätt. Men syftet är att använda färre vikarier, säger finanskommunalrådet Bengt Olov Eriksson (s).
I stället för att "slentrianmässigt" ringa in en vikarie ska förvaltningsledningen se om det går att styra om personalen från andra enheter när de inte har så mycket att göra. Hur det kommer att fungera inom vården där personalen redan i dag är starkt kritisk till vikariesituationen, är oklart. Bengt Olov Eriksson tror dock inte att den nya processen för att anställa en vikarie kommer att försena tillsättandet ute på fältet.
— Förvaltningarna måste hitta rutiner så att de som måste ha vikarier får det i tid. Ett sådant arbete är redan i gång. Det kan komma att se lite olika ut på olika förvaltningar, säger han.
Fackförbundet Kommunals lokale ordförande, Ulrika Löfgren, tror dock att det blir ett drygt jobb.
— Det blir tufft för förvaltningscheferna att göra bedömningarna. Säkert blir det också färre vikarier. Men det är svårt att veta. Enhetscheferna måste väl göra en konsekvensbeskrivning, säger hon.

Krav på anställningsavtal
Enligt Bengt Olov Eriksson ska dock inte chefen själv sitta med arbetsuppgifterna.
- Vem som ska göra det vet vi inte i dag. Men chefen själv ska inte peta i varje ärende. Vi lyfter det hela till en högre nivå där man prövar om varje vikariat verkligen måste tillsättas.
Genomförs förändringarna tänker Kommunal kräva att varje vikarie som en säkerhetsåtgärd får ett anställningsavtal innan han eller hon börjar jobba. Ulrika Löfgren befarar annars att vissa kan bli utan lön om de börjat arbeta och förvaltningen kommer på att vikariatet inte behöver tillsättas.
Hur mycket systemet kommer att spara vet ingen i dag.